
Hjärnhinneinflammation (meningit), ibland även kallad ryggmärgshinneinflammation, är en inflammation i de skyddande hinnorna och den vätska som omger hjärnan och ryggmärgen. Beroende på vad som orsakat infektionen kan sjukdomen gå över av sig själv efter någon vecka, men den kan också utvecklas till ett livshotande tillstånd som kräver omedelbar vård.
Det finns flera olika undersökningar och tester som används för att diagnosticera hjärnhinneinflammation. Nedan går vi igenom de vanligaste.
Den vanligaste orsaken till hjärnhinneinflammation är infektion med bakterier eller virus. Smittan kan överföras genom kyssar, hosta och nysningar, via delade tandborstar eller bestick, eller genom att under längre tid vistas nära en person som bär på infektionen.
Vuxna som drabbats av hjärnhinneinflammation kan uppleva ljuskänslighet, huvudvärk, trötthet, kräkningar samt stelhet i nacke och rygg.
Barn kan uppvisa ett tomt ansiktsuttryck, svårigheter att vakna, nedsatt aptit samt blek och fläckig hud.
Om du har symtom som tyder på hjärnhinneinflammation kommer läkaren att göra en fysisk undersökning. Då letar man efter tecken på infektion i huden längs ryggraden samt runt huvudet, i öronen och i halsen.
Ett svalgprov kan identifiera och klassificera vilken typ av bakterier som orsakar huvudvärk samt smärta i nacke och hals. Provtagningen kan dock inte avgöra vilken typ av bakterier som eventuellt finns i ryggmärgsvätskan.
Diagnostiken kan också omfatta röntgenundersökningar och datortomografi (CT) av bröstkorg, skalle eller bihålor. Dessa bilder kan avslöja tecken på svullnad eller inflammation i kroppen.
En säker diagnos av hjärnhinneinflammation ställs ofta i samband med en lumbalpunktion. Vid ingreppet tas ett prov av cerebrospinalvätskan (CSF), som sedan analyseras. Vid hjärnhinneinflammation visar vätskan vanligtvis en låg glukosnivå, ett förhöjt antal vita blodkroppar samt ett överskott av protein.
Om läkaren misstänker att du kan ha drabbats av hjärnhinneinflammation kan du bli ombedd att genomgå ett DNA-baserat test som kallas polymeraskedjereaktion (PCR). Testet söker efter spår av de virus eller bakterier som kan ligga bakom sjukdomen och hjälper till att snabbt fastställa rätt behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online