Benens vener är den vanligaste platsen för djup ventrombos (DVT), en blodpropp som bildas i kroppens djupa vener. Den största faran med en sådan propp är att den kan lossna och färdas till lungorna, vilket orsakar en lungemboli. Även om blodproppar kan uppstå var som helst i kroppen är benen den vanligaste platsen. Tillståndet kallas ibland för "ekonomiklass-syndromet" eftersom det rapporterats vara vanligt bland långdistansflygare, men det är ännu vanligare bland sjukhuspatienter som måste hålla benen stilla under längre perioder. DVT är särskilt farligt eftersom symtomen ofta är diffusa och lätt förbises.
Många av symtomen vid blodpropp i benen är ganska vaga och kan lätt förväxlas med muskelsträckningar eller vanliga kramper. Tidiga tecken kan vara en svag värme nära proppen, rodnad, blåmärken, en stickande "nålar och stygn"-känsla i vadmusklerna samt kramp i fötter och ben.
När proppen bildas i benet kan det begränsade blodflödet leda till svullnad. Om en vada plötsligt svullnar upp betydligt mer än den andra kan DVT vara orsaken. Måttlig svullnad efter långa flygresor eller andra perioder av stillasittande är vanligt, men kraftig svullnad ska alltid betraktas som en stor varningssignal. Om blodproppen redan har lossnat från benet och färdats till lungorna blir symtomen typiska för en lungemboli, alltså en blockering av lungartären.
Om trombosen lossnar från benet och vandrar till lungorna är allvarliga symtom troliga. Vanliga tecken på lungemboli är plötslig andnöd, yrsel, bröstsmärta som förvärras vid hosta samt hosta med blod eller rosa slempartiklar. Tyvärr kan ibland det första symtomet vara svimning eller en potentiellt dödlig medvetslöshet. På grund av hur allvarliga lungembolier är är det viktigt att vara uppmärksam om du misstänker att du har en blodpropp i benet. Bästa sättet att ligga steget före är att ta de vaga symtomen på allvar, särskilt om du tillhör en högriskgrupp för DVT.
Blodproppar bildas när blodflödet begränsas och cirkulationen försämras. När man befinner sig i situationer där man inte kan röra benen under längre perioder ökar risken för proppbildning. Vanliga situationer inkluderar långa sjukhusvistelser, långa flyg-, tåg- och bilresor samt sömn i mycket trånga utrymmen. Vissa personer löper dessutom högre risk. Riskfaktorer som vätskebrist, användning av preventivmedel, rökning, graviditet, underliggande sjukdomar som cancer samt benskador kan öka risken för att utveckla en blodpropp i benet.
Om DVT misstänks kan din läkare utföra olika bilddiagnostiska undersökningar för att bekräfta om en propp finns. Flebografi, ultraljud och magnetkameraundersökning är alla effektiva diagnostiska metoder. Visar testerna att du har en propp får du blodförtunnande läkemedel. Beroende på proppens allvarlighetsgrad kan mer intensiv behandling behövas. Trombolytika ges intravenöst i de mest akuta fallen för att bryta upp proppen. För personer som är känsliga för eller inte svarar på läkemedel kan ett filter placeras i vena cava i buken. Filtret fungerar som en barriär som hindrar lösgjorda proppar från att nå lungorna.
Om du upplever några av de vaga symtomen på DVT och nyligen har haft begränsad rörelseförmåga i benen är det klokt att söka medicinsk rådgivning. Personer som är särskilt benägna att bilda proppar bör vara extra uppmärksamma. Har du redan symtom på lungemboli ska du omedelbart åka till akuten. Snabb behandling kan vara en fråga om liv eller död.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online