Akut halsfluss (akut tonsillit) är en plötslig och kraftig inflammation i halsmandlarna – den lymfoida vävnad som sitter längst bak i svalget. Tillståndet diagnostiseras oftast genom en enkel fysisk undersökning och behandlas vanligtvis med kortisonpreparat och antibiotika, vilket innebär att kirurgisk borttagning av halsmandlarna sällan behövs.
Här är de fem huvudsakliga orsakerna till akut halsfluss, var och en med sina egna karaktäristiska drag.
Streptokocker är bakterier som ofta förekommer i svalget eller på hudens yta hos människor. Många bär på bakterierna utan att veta om det, eftersom de har byggt upp en naturlig resistens mot sina egna stammar. Sjukdom uppstår först när en person exponeras för främmande streptokocker som etablerar sig på en plats där bakterien normalt inte förekommer. Vid akut halsfluss angrips halsmandlarna av streptokocker, vilket oftast sker genom kyssar eller kontakt med slemdroppar från nysningar och hostningar. Bakterierna samlas på halsmandlarna, där de förökar sig och orsakar inflammation. Penicillin och andra antibiotika är effektiva behandlingar mot denna typ av halsfluss.
Haemophilus-bakterien kan orsaka lunginflammation och öroninflammation och drabbar framför allt barn. Den sprids lätt till syskon och klasskamrater via saliv vid hosta och nysningar. Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC har vacciner och förbättrad vård minskat förekomsten till cirka ett fall per 100 000 barn. Trots detta är Haemophilus fortfarande en möjlig orsak till akut halsfluss hos barn. Detta inträffar när bakterierna förökar sig på halsmandlarna och ger upphov till inflammation och infektion. Precis som vid streptokockorsakad halsfluss behandlas denna form oftast med antibiotika.
Adenovirus är en annan vanlig orsak till akut halsfluss. Viruset växer i slemhinnorna hos flera av kroppens system, bland annat luftvägarna, mag-tarmkanalen och urinvägarna. Infektionen är mycket utbredd – enligt CDC har de flesta amerikaner haft minst ett adenovirus-utbrott innan de fyllt tio år. Fallen ökar under perioden mars till juni, vilket gör vår till högsäsong för virusorsakad halsfluss. Viruset angriper slemhinnan i lymfvävnaden och gör att halsmandlarna blir ömma och svullna. Eftersom antibiotika inte har någon effekt på virus måste infektionen i princip få löpa ut sin gång. Behandlingen består därför oftast av receptbelagt kortison samt en luftfuktare som lindrar obehaget.
Körtelfeber, ofta kallad "kysssjukan", är ytterligare en orsak till akut halsfluss. Sjukdomen orsakas av Epstein-Barr-viruset och sprids via saliv vid kyssar, nysningar eller hostningar. Mononukleos drabbar framför allt personer med nedsatt immunförsvar och är mest vanlig bland tonåringar och unga vuxna, som ofta lider av sömnbrist och stress. Viruset infekterar i första hand svalget, men kan i vissa fall även spridas till halsmandlarna. Normalt är vila och rikligt med vätska den enda behandlingen, men kortison kan ibland förskrivas – särskilt om den akuta halsflussen gör det svårt att andas.
Difteri är en smittsam sjukdom som gör att en tjock, mörkgrå hinna bildas längs luftvägarna, inklusive halsmandlarna. Hinnan kan göra det mycket svårt att andas och leder dessutom till svullnad i den infekterade vävnaden – i halsmandlarnas fall kan detta utlösa akut halsfluss. Även om difteri är en potentiellt livsfarlig sjukdom har den i stor utsträckning kontrollerats tack vare vaccinationer. Enligt CDC upptäcks färre än fem nya fall per år i USA. För dem som ändå insjuknar ges antitoxininjektioner och intravenösa läkemedel för att behandla både själva sjukdomen och dess följder, såsom akut halsfluss.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online