Vad är symptomatiskt lungstas? Symptom, orsaker och behandling

Lungstas (lungödem) är ett tillstånd där vätska ansamlas i lungornas alveoler, de små luftsäckar där syre normalt tas upp i blodet. När talar man om symptomatiskt lungstas menas det att tillståndet har börjat ge tydliga kliniska symtom. Lungstas är ett allvarligt tillstånd som snabbt kan bli livshotande, varför omedelbar vårdinsats är avgörande för prognosen.

Vilka är symptomen?

Symptomen på symptomatiskt lungstas kommer ofta plötsligt och kan vara skrämmande för den drabbade. De vanligaste tecknen är:

• Svår andnöd och andningsbesvär
• Känsla av att drunkna eller kvävas
• Pipande och väsande andning
• Oro, rastlöshet och ångest
• Hosta med sleim, ibland blodblandat
• Ökat svettande och blek hud
• Bröstsmärta, särskilt om orsaken är en hjärtsjukdom
• Hjärtklappning

Vissa symtom utvecklas istället gradvis, exempelvis ökad andnöd vid fysisk aktivitet, andningssvårigheter vid ansträngning – särskilt när man ligger platt – samt uppvaknanden på natten med andnöd som lindras när man reser sig upp. Också snabb viktökning, aptitlöshet och trötthet kan förekomma.

Vad orsakar lungstas?

Lungstas uppstår när alveolerna fylls med vätska i stället för luft. Orsakerna kan delas in i två huvudgrupper:

Hjärtrelaterade orsaker

Den vanligaste orsaken är kongestiv hjärtsvikt, där hjärtats vänsterkammare inte lyckas pumpa ut allt blod som det tar emot från lungorna. Trycket stiger då i lungkärlen och vätska pressas ut i luftsäckarna.

Icke-hjärtrelaterade orsaker

Lungstas kan även orsakas av lunginfektioner, gifter och toxiner, njursjukdom, inandning av rök, biverkningar av läkemedel, akut respiratoriskt distress-syndrom (ARDS) samt vistelse på stor höjd.

Hur ställs diagnosen?

Eftersom lungstas kräver akut vård påbörjas utredningen oftast med sjukdomshistoria, kroppsundersökning och lungröntgen. Blodprov från en artär, ofta i handleden, analyseras för att mäta syre- och koldioxidhalterna samt halten av B-typ natriuretisk peptid (BNP). Förhöjda BNP-värden tyder på en hjärtrelaterad orsak.

Ett elektrokardiogram (EKG) registrerar hjärtats elektriska impulser via elektroder på huden och kan avslöja nedsatt blodgenomströmning. Med ekokardiografi, eller transesofageal ekokardiografi (TEE), skapas rörliga bilder av hjärtat med hjälp av ultraljud, vilket kan identifiera många olika hjärtsjukdomar. I vissa fall används även tryckmätning via kateterisering av lungartären eller hjärtat.

Risker vid obehandlat lungstas

Om lungstas inte behandlas skyndsamt kan trycket i lungartären stiga så mycket att hjärtats högerkammare börjar svikta. Högerkammarens vägg är betydligt tunnare än vänsterkammarens och tål därför inte samma belastning. Det ökade trycket kan dessutom backa upp i höger förmak och resten av kroppen, vilket kan leda till:

• Benödem – svullnad i benen
• Ascites – vätskeansamling i buken
• Pleuravätska – vätska runt lungorna
• Förstorad och överbelastad lever

Akut lungstas kan i värsta fall vara dödligt, vilket understryker vikten av snabb behandling.

Behandling av symptomatiskt lungstas

Första linjens behandling är syrgas, som ges antingen via ansiktsmask eller näskanyl. Därefter används flera olika läkemedel beroende på orsak och svårighetsgrad:

• Preload-reducerare vidgar kroppens vener, vilket minskar vätsketrycket i hjärta och lungor.
• Morfin lindrar andnöd och ångest.
• Afterload-reducerare vidgar de perifera blodkärlen och avlastar vänsterkammaren.

Vid höghöjdslungödem (HAPE) är den viktigaste åtgärden att snabbt bege sig nedåt till lägre höjd. Syrgas eller helikopterräddning kan behövas i svåra fall.