
Candida (jästsvamp) lever normalt sett harmlöst i tarmarna och på huden hos de flesta däggdjur. När kroppens immunförsvar eller den naturliga bakteriebalansen rubbas av faktorer som stress, antibiotikabehandling eller kostproblem kan svampen dock börja växa okontrollerat och orsaka en rad besvärande symtom.
Kroppen koloniseras naturligt av candida, vilket innebär att en symptomfri förekomst av jästsvamp inte är samma sak som överväxt. En verklig candidaöverväxt som ger märkbara besvär kallas kandidos (candidiasis). Det är först när balansen i kroppens flora störs som svampen kan bli problematisk.
Kandidos i underlivet är den vanligaste formen av jästöverväxt. Den yttrar sig som irritation och obehag i slidan, ofta tillsammans med vitaktiga, gryniga flytningar som liknar cottage cheese. Besvären kan förvärras vid beröring eller samtal och brukar behandlas med receptfria eller receptbelagda svampmedel.
Det har observerats att irritable bowel syndrome ofta svarar bra på behandling med probiotika – så kallade "vänliga" bakterier som motverkar jästsvampstillväxt. Utifrån detta har forskare hypotetiserat att IBS i vissa fall skulle kunna vara en form av candidaöverväxt i tarmen, även om sambandet ännu inte är helt fastställt.
Jästinfektioner i munnen, även kända som språka eller muntrast, visar sig vanligtvis som en vit, beläggliknande hinna på tungan. Beläggningen kan spridas vidare till svalget, tandköttet och insidan av kinderna. Språka är särskilt vanligt hos små barn, äldre och personer med försvagat immunförsvar.
Doktor William Crook har populariserat idén att lindrig men kronisk candidaöverväxt kan ligga bakom bland annat försvagat immunförsvar, ihållande sockersug och andra diffusa åkommor. Teorin är omdebatterad, och kronisk kandidos är fortfarande inte helt kartlagd eller förstådd inom den medicinska forskningen. Vid återkommande eller långvariga besvär rekommenderas alltid kontakt med vårdpersonal för korrekt diagnos.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online