1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så tar du hand om någon som har kräkts – steg för steg

Kräkningar kan bero på allt från en vanlig maginfektion till något allvarligare. Det viktigaste är att du vårdar den sjuke på rätt sätt och samtidigt håller utkik efter tecken på en mer allvarlig åkomma. Med rätt omhändertagande kan du lindra besvären och hjälpa kroppen att återhämta sig snabbare.

Det här behöver du

  • Äppelmos
  • Bananer
  • Ris
  • Klara vätskor (vatten, buljong, äppeljuice)
  • Rostat bröd eller skorpor

Så gör du – steg för steg

1. Vila magen i två timmar

Sluta ge mat och dryck till personen som har kräkts. Magen behöver vila, så hen bör avstå från både mat och vätska i ungefär två timmar efter senaste kräkningen.

2. Börja med småsippor av klara vätskor

Efter två timmar kan personen börja småsippa på klara vätskor för att undvika uttorkning. Bra alternativ är vatten, ingefäraöl, sval buljong, äppeljuice, sportdryck eller isbitar. Viktigt är att ta små klunkar i taget – stora mängder på en gång kan utlösa ny kräkning.

3. Öka vätskemängden successivt

Om personen inte fortsätter kräkas kan du gradvis öka mängden vätska. Fortsätt uppmuntra till regelbundna småsippor under hela dagen.

4. Introducera BRAT-dieten

När kräkningarna har lagt sig kan du långsamt introducera den så kallade BRAT-dieten: bananer, ris, appelmos och toast (rostat bröd). Dessa livsmedel är skonsamma mot magen och hjälper till att binda avföringen.

5. Återgå gradvis till normal kost

Vänta 24–48 timmar efter att kräkningarna har upphört innan personen återgår till sin vanliga kost. Öka portionsstorlekarna långsamt och undvik fet, kryddig eller tung mat de första dagarna.

När ska du söka vård?

Kontakta vårdcentralen eller ring 1177 om personen visar något av följande tecken:

  • Kräkningar som varar i mer än 24–48 timmar
  • Blod eller galla i kräkningen
  • Kraftiga buksmärtor
  • Tecken på uttorkning, exempelvis mörk urin, yrsel, torr mun eller att personen slutar kissa
  • Hög feber som inte går ner

Små barn, äldre och personer med kroniska sjukdomar är extra känsliga för vätskebrist och bör övervakas noga. Vid tvekan – kontakta alltid vården för rådgivning.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online