
Smörjmedel gör att en maskins rörliga delar kan fungera smidigt. På liknande sätt producerar människokroppen små mängder vätska för att smörja lungsäckens vävnader i brösthålan och lungorna. Dessa hinnor glider mot varandra vid varje andetag, och vätskan – kallad pleuravätska – gör denna rörelse möjlig. Enligt National Institutes of Healths webbplats Medline uppstår en pleurautgjutning när det finns ett överskott av vätska som försämrar lungornas förmåga att expandera ordentligt.
En måttlig pleurautgjutning är dock inte en sjukdom i sig, utan snarare ett tecken på en underliggande sjukdom som kräver vidare utredning.
Det finns två huvudtyper av pleurautgjutningar. En transudativ pleurautgjutning orsakas av ökat tryck eller lågt proteininnehåll i blodkärlen, vilket gör att vätska läcker ut från kärlen till pleurautrymmet. Den vanligaste grundorsaken är hjärtsvikt. En exudativ pleurautgjutning uppstår till följd av blockerade blodkärl, inflammation, lungskada eller läkemedelsreaktioner. Ibland kan utgjutningen ha karaktär av båda typerna samtidigt.
De vanligaste symtomen, oavsett typ av utgjutning, är andnöd och bröstsmärta. Överskott av pleuravätska kan göra det svårt för lungorna att expandera fullt ut, vilket leder till andnöd. Den drabbade kan känna bröstsmärta vid djup andning eller hosta. Vid svår utgjutning kan smärtan vara kontinuerlig. Patienten känner oftast smärta i bröstkorgsväggen över det drabbade området, men enligt MedicineNet kan smärtan också stråla till övre delen av buken, nacken och axlarna.
En noggrann fysisk undersökning av bröstkorgen innefattar att lyssna på hjärta och lungor med stetoskop. Läkaren knackar även på bröstkorgen för att kontrollera om det finns dämpning, eftersom överskottsvätska minskar luftinträdet. Lungröntgen kan bekräfta förekomsten av pleuravätska. En ultraljudsundersökning av bröstkorgen hjälper till att avgöra om vätskan är fritt rörlig eller avgränsad till ett visst område. En datortomografi kan inte bara visa den drabbade lungan utan även avslöja andra möjliga orsaker. Dessutom kan en laboratorieundersökning av ett vätskeprov från den drabbade lungan bidra till att bekräfta diagnosen, samtidigt som överflödig vätska töms ut.
Målen vid behandling av pleurautgjutning är att avlägsna den ansamlade vätskan, förhindra ytterligare ansamling samt identifiera och behandla den bakomliggande orsaken. Att ta bort vätskan gör andningen lättare och förbättrar blodcirkulationen. Tillståndet kan behandlas med lämpliga läkemedel, såsom diuretika eller antibiotika, beroende på orsaken. Enligt en hälsoguideartikel i The New York Times kan ett dränagerör införas hos många patienter för att avlägsna överflödig vätska och därigenom förhindra ny ansamling.
En måttlig pleurautgjutning bör ses som en varningsklocka som antyder ett dolt, potentiellt allvarligare lidande. Dess närvaro tyder på att en grundsjukdom har framskridit tillräckligt för att skada lungans hinnor, vilket gör tidig utredning och behandling extra viktigt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online