En normalutvecklad människa har 23 kromosompar, och detta gäller både män och kvinnor. Av dessa 23 par hanterar 22 par ärftlighet och kroppens somatiska funktioner. Det sista paret är unikt eftersom det avgör individens biologiska kön – det så kallade könskromosomparet. Bokstäverna X och Y används för att skilja mellan manliga och kvinnliga könskromosomer: X representerar kvinnlighet och Y representerar manlighet i kromosomuppsättningen.
XX-uppsättningen återfinns specifikt hos den normalutvecklade kvinnan. Hos människan finns XX-uppsättningen alltid hos kvinnor. Det är viktigt att förstå att även andra organismer, exempelvis växter och djur, har kromosomer. Jämfört med människan har många andra organismer ett betydligt större antal kromosomuppsättningar; därför motsvarar inte alltid det mänskliga antalet det totala antalet kromosomer hos växter eller djur.
XY-uppsättningen återfinns specifikt hos den normalutvecklade mannen. När den kvinnliga XX-uppsättningen och den manliga XY-uppsättningen jämförs i högupplöst mikroskopisk undersökning ser de olika ut, eftersom den mansspecifika Y-kromosomen skiljer sig i utseende från X-kromosomerna i både den kvinnliga uppsättningen och den manliga XY-uppsättningen.
En enda Y-kromosom måste finnas för att en människa ska räknas som man. Y-kromosomen uttrycker den genetiska manligheten. Alla människor har dock minst en X-kromosom. Med detta i åtanke identifieras män genom en XY-uppsättning. Omvänt förekommer aldrig YY-uppsättningar hos levande människor, eftersom en total avsaknad av X-kromosom är oförenlig med livet.
Genetiskt sett misstas ibland den kvinnliga X-kromosomen för att vara den dominerande kromosomala uttrycksformen. Ur ett utvecklingsbiologiskt perspektiv utvecklas alla arter i grunden med en kvinnlig XX-uppsättning, eftersom det i XX-uppsättningen inte finns någon motsvarighet att jämföra med Y-kromosomen i den manliga XY-uppsättningen. Fler X-kromosomer innebär dock inte någon könsspecifik dominans. Under fosterutvecklingen börjar nästan alla normalutvecklade människor sin utveckling längs den kvinnliga banan.
Som tidigare fastställts har alla normalutvecklade människor minst en X-kromosom. När fadern vidareför sin Y-kromosom till avkomman betraktas Y-kromosomen som den avgörande faktorn. Det är alltså när den manliga föräldern överför sin Y-kromosom till barnet som manlighet uttrycks på genetisk nivå. Eftersom Y-kromosomen är relativt liten bär den färre gener, vilket innebär att många fler genetiska avvikelser finns kopplade till X-kromosomen än till Y-kromosomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online