Hälsmärta orsakas oftast av plantar fasciit, ett tillstånd som i sin tur kan leda till en benutväxt – en så kallad hälsporre. Det finns dock flera andra möjliga orsaker till smärta i hälen, bland annat tendinit, bursit, förtvining av fettdynan under hälen, artrit, tarsaltunnelsyndrom samt stressfrakturer i hälbenet. Att känna till dessa differentialdiagnoser är viktigt för att kunna få rätt behandling i tid.
Enligt American Podiatric Medical Association uppstår hälsporrar till följd av överbelastning av fotens muskler och ligament samt av uttänjning av det långa vävnadsband som förbinder hälen med framfoten – plantarfasian. Som ett skyddssvar bildar kroppen kalciumavlagringar på hälbenet, just där plantarfasian fäster. Vid hälsporre märker du ofta smärta när du först sätter fötterna i golvet, exempelvis på morgonen. Smärtan kan också förvärras gradvis ju längre du står eller går.
Mayo Clinic definierar denna vanligaste orsak till hälsmärta som en inflammation i en tjock vävnadsstruktur, kallad plantarfasian, som löper längs fotens undersida och förbinder hälbenet med tårna. Smärtan förvärras typiskt vid de första stegen på morgonen eller när du reser dig efter en längre sittperiod. Den goda nyheten är att cirka 90 procent av de som drabbas av plantar fasciit tillfrisknar med konservativ behandling – som vila, stretchövningar, lämpliga skor och avlastning – inom några få månader.
Om du upplever smärta när du springer eller hoppar, tillsammans med en känsla av stelhet, kan diagnosen vara akillestendinit. Detta är en inflammation i akillessenen – den kraftiga sen som fäster vadmusklerna vid hälbenet. Tillståndet är vanligt bland löpare och idrottare men kan även drabba andra, särskilt vid plötslig ökning av fysisk aktivitet.
Bursan är en liten, vätskefylld säck som normalt fungerar som stötdämpare och förhindrar att senor och ben gnuggas mot varandra. När hälbenet, akillessenen och skon trycks mot varandra kan bursan bli inflammerad och den mjuka vävnaden nära senen irriterad. Detta ger ofta smärta, svullnad och ömhet baktill på hälen, särskilt vid användning av trånga eller stela skor.
Om symtomen varar längre än sex veckor bör mindre vanliga orsaker till hälsmärta övervägas. Dessa inkluderar osteomyelit (infektion i benet), stressfraktur, förtvining av hälens fettkudde, artrit samt tarsaltunnelsyndrom, där en nerv i fotleden kläms. En noggrann medicinsk utredning, ibland med röntgen eller magnetkameraundersökning, kan behövas för att ställa rätt diagnos och välja lämplig behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online