
Trakom är en ögonsjukdom som orsakas av den smittsamma bakterien Chlamydia trachomatis. Smittan överförs genom direktkontakt med ögonsekret – via fingrar, handdukar eller näsdukar – samt av flugor. Sjukdomen är vanligast i områden med vattenbrist, bristfällig hygien och trångboddhet. Vid kronisk exponering eller upprepade infektioner vrids ögonlocket inåt, så att hornhinnan skaver mot ögonfransarna. Detta kan leda till ärrbildning och permanent synskada. Ungefär 84 miljoner människor världen över drabbas, och cirka 10 procent av dem utvecklar någon form av synnedsättning.
Ta på dig de binokulära förstoringsglasen.
Undersök patienten i tillräckligt ljus. Undersökningen bör helst ske i fullt dagsljus eller med hjälp av en stark lampa eller ficklampa. Bedömningssystemet bygger på förmågan att upptäcka små detaljer och subtila färgskillnader i vävnaden.
Observera ögonlocken och hornhinnorna. Trakom kännetecknas av inväxta ögonfransar (trikias) samt grumling av hornhinnan.
Vänd ut övre ögonlocket för att kunna granska tarsalkonjunktivan – den rosa vävnaden på lockets insida. På WHO:s bedömningskort visas en prickad avgränsning för exakt det område som ska undersökas. En frisk konjunktiva är rosa, slät, tunn och genomskinlig, med djupa blodkärl som löper lodrätt genom vävnaden.
Kontrollera om det finns folliklar. Folliklar är runda svullnader med en diameter på minst 0,5 mm – mindre förändringar saknar betydelse för diagnosen. De framstår blekare än den omgivande vävnaden. Folliklar tyder på trakomatös inflammation, som medicinskt benämns ”trakomatös inflammation – follikulär” (TF).
Kontrollera om det finns kraftig (intensiv) inflammation. Tarsalkonjunktivan ser då röd, sträv och förtjockad ut. Tillståndet åtföljs oftast av talrika folliklar som delvis eller helt kan döljas av den förtjockade vävnaden. Detta sjukdomsstadium klassificeras som ”trakomatös inflammation – follikulär och intensiv” (TF + TI).
Alla misstänkta fall av trakom bör alltid följas upp av legitimerad vårdpersonal. Behandlingen består vanligen av antibiotika, exempelvis azitromycin eller doxyklin, och i framskridna stadier kan kirurgi behövas för att korrigera invända ögonlock. God hygien, tillgång till rent vatten och regelbunden ansiktsvård är avgörande för att bryta smittkedjan och förebygga nya fall.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online