Alkoholrelaterad leversjukdom delas in i tre grundläggande kategorier: fettlever, alkoholhepatit och levercirros. Sjukdomarna utvecklas ofta i denna ordning efter många års alkoholkonsumtion, men allvarlighetsgraden och prognosen skiljer sig markant mellan dem.
Fettlever utvecklas ofta efter flera års regelbundet drickande och är det första steget mot mer allvarlig leverskada. Tillståndet är i regel väl behandlingsbart och går i de flesta fall tillbaka helt när alkoholkonsumtionen upphör. Nyckeln till att förhindra återfall är måttfullhet eller total avhållsamhet.
Alkoholhepatit uppstår när stora mängder alkohol konsumeras under en relativt lång period. Tillståndet kan ibland vändas, men är betydligt svårare att behandla än fettlever.
Cirros utvecklas efter många år av alkoholmissbruk och representerar ett sent skede av leverskada. Behandling är sällan till någon nytta för att vända eller bromsa en leversvikt i slutstadiet.
Om du dricker alkohol regelbundet och upplever symtom som gulsot, feber, buksmärta, mental förvirring eller illamående bör du kontakta din läkare. Dessa symtom kan vara tecken på leversjukdom och bör alltid utredas.
Alkoholrelaterad leversjukdom kan orsakas av flera samverkande faktorer. Forskning fokuserar främst på benägenhet till alkoholmissbruk samt sociala faktorer som alkoholens tillgänglighet, hur socially accepterad alkoholanvändningen är inom specifika kulturer och kamratgrupper, samt kön.
Patienter med fettlever uppvisar sällan symtom som tyder på leversjukdom. Ibland kan levern framstå som slät och något förstorad vid undersökning, men tillståndet är generellt svårt att upptäcka. Fettlever hänger inte bara samman med alkoholbruk utan även med fetma, insulinresistens och undernäring.
Patienter med alkoholhepatit får ofta symtom som illamående, kräkningar, viktnedgång och buksmärta. Fysiska tecken inkluderar gulsot, ascites (vätskeansamling i buken) och encefalopati – en störning som ger en allmän hjärndysfunktion. Patienter med svårare fall kan även ha akut viral hepatit eller Wilsons sjukdom, en ärftlig sjukdom som hindrar kroppen från att utsöndra överskott av koppar.
Alkoholinducerad cirros följer ofta i sjukdomshistorien på både fettlever och alkoholhepatit. Symtomen vid alkoholcirros är svåra att skilja från andra former av cirros. Vanliga symtom inkluderar gulsot, klåda (pruritus), högt blodtryck och varblödning – ett tillstånd där utvidgade blodkärl blöder och i värsta fall brister.
Fettlever upptäcks vanligtvis hos patienter som redan behandlas för onormal leverfunktion. Den identifieras oftast genom specifika laboratorieprover som visar att nivåerna av leverenzymet aminotransferas ligger nästan dubbelt så högt som normalvärdena hos friska vuxna.
Alkoholhepatit påvisas ofta genom liknande prover, men med ännu högre aminotransferasnivåer än vid fettlever. Proverna kan ibland även visa andra avvikelser, exempelvis anemi.
Alkoholcirros konstateras i allmänhet hos patienter med lång historia av alkoholmissbruk och symtom som tyder på leversvikt i slutstadiet. Om diagnosen är osäker kan en leverbiopsi utföras för att ge ytterligare klarhet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online