Bältrossvaccinet, som tidigare såldes under namnet Zostavax, rekommenderas starkt för personer över sextio år för att förebygga utbrott av bältros. Bältros (herpes zoster) är en smärtsam infektion som beror på att vattkoppsviruset, vilket legat vilande i kroppen sedan en tidigare infektion, aktiveras på nytt. Risken att drabbas av bältros börjar öka efter femtio års ålder. Den kliniska studie som låg till grund för rekommendationen testade dock endast vuxna över sextio år. Är man osäker på om man någonsin haft vattkopporna kan ett blodprov, ett så kallat varicella-titer-test, tas för att få svar på frågan.
Både bältros och vattkoppor orsakas av samma virus – varicella-zosterviruset. Bältros är i grunden ett återfall av det ursprungliga vattkoppsviruset. Under en vattkopsinfektion sprids viruset via blodbanan genom hela kroppen. Förutom de typiska blåsorna infekterar viruset även nervceller i ryggmärgen eller hjärnskallen. Där kan viruset ligga i viloläge i många år. Det kan aldrig mer ge några symtom, eller så kan det återaktiveras och ta sig längs nervfibrerna ut till huden.
Utslagen vid bältros liknar vattkoppor men uppträder nästan alltid bara på ena sidan av kroppen, där de infekterade nervfibrerna finns. Tidiga symtom kan vara feber, frossa, diarré, illamående eller svårigheter att kissa. Ibland uppstår en stickande eller kliande känlsa i ett avgränsat hudområde. Efter några dagar bildas små vätskefyllda blåsor omgivna av ett större rodnat hudområde. Området är mycket ömtåligt och reagerar kraftigt vid beröring.
Blåsorna torkar normalt ut och bildar skorpa inom fem dagar efter att de först visat sig. Blåsorna innehåller levande virus och kan smitta mottagliga personer med vattkopporna. Ett utbrott av bältros ger vanligen livslång immunitet, men ungefär fem procent av individerna kan drabbas av ytterligare ett utbrott. I ett mindre antal fall, vanligare med stigande ålder, kan kronisk smärta uppstå i det drabbade området. Tillståndet kallas postherpetisk neuralgi och kan pågå i veckor, månader eller till och med år.
Bältrossvaccinet ger inte heltäckande skydd. I en studie på personer över sextio år förebyggdes bältros i ungefär hälften av fallen. Vaccinet minskade dock både smärtan vid det första utslaget och, när postinfektiös smärta ändå uppstod, lindrade det besvären. Behandlingen kan även ges till personer som redan haft bältros för att förebygga återfall, men inte under ett pågående utbrott. Amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC rekommenderar vaccin för personer över sextio år, eftersom konsekvenserna av en infektion är allvarligare i denna åldersgrupp. Idag rekommenderar CDC dessutom det nyare vaccinet Shingrix framför Zostavax, som har dragits tillbaka från marknaden i USA.
Bältrossvaccin rekommenderas inte för någon som är allergisk mot gelatin, neomycin eller någon annan beståndsdel i vaccinet. Det bör inte heller ges till personer med försvagat immunförsvar, de som får behandling som kan försvaga immunsystemet, exempelvis cellgiftsbehandling eller kortisonpreparat, personer med leukemi eller lymfom i sjukdomshistoriken, aktiv tuberkulos samt kvinnor som är gravida eller försöker bli gravida. Biverkningarna rapporteras vara milda och begränsas oftast till rodnad och eventuell lätt svullnad nära injektionsstället, ömhet eller huvudvärk.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online