Afrikansk trypanosomiasis, eller sovsjuka, är en vektorburen parasitär sjukdom endemisk i subsahariskt Afrika. Den orsakas av två underarter av Trypanosoma brucei, överförda uteslutande genom bitt av infekterade tse-tse-flugor (Glossina spp.).
Två distinkta former
1. Västafrikansk (Gambisk) trypanosomiasis — T. b. gambiense
- Epidemiologi: 92% av rapporterade fall. Antroponotisk (mänskligt reservoar); kronisk förlopp (månader till år).
- Endemiska fokus: Väst- och Centralafrika (DRC, CAR, Kongo, Angola, Tchad, Sydsudan, Uganda, Guinea).
- Förlopp: Stadium 1 (hemolymfatisk): intermittierande feber, lymfadenopati (Winterbottoms tecken), klåda. Stadium 2 (meningoencefalitiskt): sömn-vakna-inversion, neuropsykiatriska tecken, koma, död om obehäld.
2. Östafrikansk (Rhodesisk) trypanosomiasis — T. b. rhodesiense
- Epidemiologi: 8% av fall. Zoonotisk (boskap, vilt reservoar); akut förlopp (veckor till månader).
- Endemiska fokus: Öst- och Södrafrika (Malawi, Tanzania, Uganda, Zambia, Zimbabwe).
- Förlopp: Snabb invasjon av CNS; mer virulent; ofta dödlig inom månader utan behandling.
Smittcykel
Tse-tse-fluga intar tryomastigoter från infekterad värd → parasiter genomgår utveckling i flugans matsäck/salivkörtlar (~3 veckor) → metacykliska tryomastigoter inokuleras i ny värd vid blodmåltid. Mekanisk transmission (avbrutet ätande) är sällsynt.
Diagnostik & Behandling
- Diagnostik: Mikroskopi (blod, lymfa, CSF), CATT (kort agglutination) för T.b.g., PCR.
- Stadium 1: Fexinidazol (oral, båda former), pentamidin (T.b.g.), suramin (T.b.r.).
- Stadium 2: Fexinidazol (om icke-allvarlig), nifurtimox-eflornitin kombinationsterapi (NECT), eller melarsoprol (sista utväg, giftig).
Bekämpning
Tse-tse-bekämpning (fallor, mål, steril insektteknik), aktiv/passiv övervakning och One Health-tillvägagångssätt för T.b.r. WHO syftar till eliminering av transmission till 2030.
