Båda tillstånden är manifestationer av systemisk ateroskleros men drabbar olika vaskulära bäddar med skilda konsekvenser. Att förstå deras samspel är nyckeln till prevention.
Kronisk ischemisk hjärtsjukdom (KIH)
- Patofysiologi: Aterosklerotiska plack försmålar kranskärl → myokardiskemi.
- Akuta syndrom: Stabil angina (ansträngningsutlöst), instabil angina, NSTEMI, STEMI (fullständig ocklusion).
- Kroniska sekler: Ischemisk kardiomyopati (systolisk/diastolisk hjärtsvikt), arytmier, plötslig hjärtdöd.
- Systemiska effekter: Neurohormonell aktivering (RAAS, SNS) → remodellering, njurfunktionsnedsättning.
Stroke (Cerebrovaskulär insult)
- Iskemisk (87%): Stor artär ateroskleros, kardioemboli (förmaksflimmer), liten kärlssjukdom, annan.
- Hemorragisk (13%): Intracerebral (HTN, amyloid), subaraknoidal (aneurysm).
- TIA: Transienta symtom <24h; varning för kommande stroke.
Tvåvägs hjärna-hjärta länkar
- KIH → ↓ hjärtutbyte → cerebrall hypoperfusion (watershed infarkter).
- KIH → förmaksflimmer → kardioembolisk stroke.
- Stroke → neurogen hjärtskada (Takotsubo, arytmier, troponinstigning).
- Gemensamma riskfaktorer: HTN, diabetes, dyslipidemi, rökning, inaktivitet.
Prevention enhet
Aggressiv riskfaktormodifiering (statiner, BT-kontroll, trombocytaggregationshämmare, livsstil) minskar både KIH och stroke händelser. Polyvaskulär sjukdom motiverar omfattande vaskulärt skydd.
