Ascites är en vätskeansamling i bukhålan. Tillståndet är ett symtom på underliggande sjukdomar som leverinsufficiens, skrumplever (cirros), hjärtsvikt, cancer, olika infektioner och/eller njursvikt. Förutom själva vätskeansamlingen kännetecknas ascites ofta av snabb viktökning, utspänd buk, andnöd och svullna anklar.
Liksom vid många andra tillstånd som orsakar överdriven vätskeansamling sker bortförseln av vätskan med hjälp av diuretika (vätskedrivande läkemedel) och ibland genom punktion med nål. Eftersom ascites är ett symtom på ett bakomliggande tillstånd måste dessutom åtgärder vidtas för att förhindra att vätskan samlas på nytt efter att den tömts.
Kontakta en läkare snarast. Boka tid hos en läkare så snart som möjligt om du misstänker att du har ascites. Har du lagt märke till en snabb viktökning på cirka 1–1,5 kg per dag under tre dagar i rad kan det vara ett tecken på ascites. Dokumentera även om du upplever andnöd, känsla av uppblåsthet, smärta i magen eller mättnadskänsla efter att ha ätit mindre portioner mat.
Gör dig redo för fysiska undersökningar. Om din läkare inte redan känner till något underliggande tillstånd, exempelvis leversjukdom, hjärtsvikt eller njursvikt, kommer hen att vilja ta reda på orsaken till viktökningen och vätskeansamlingen. Misstänks ascites efter den fysiska undersökningen görs oftast en ultraljudsundersökning eller en datortomografi (CT) av buken för att bekräfta diagnosen.
Undergå vid behov en paracentes. Om inget underliggande tillstånd omedelbart kan identifieras kan du bli hänvisad till ett paracentestest. Vid paracentes sugen mindre än 10 ml vätska ut genom en tunn nål. Vätskan analyseras sedan för att fastställa orsak, infektion och eventuella tecken på cancer. När det bakomliggande tillståndet väl är kontrollerat blir ascites betydligt lättare att hantera.
Följ läkarens ordinationer. Du kan få recept på diuretika som spironolakton eller furosemid. Dessa vätskedrivande läkemedel får njurarna att utsöndra natrium via urinen och samtidigt transportera ut vatten ur blodet. Observera att diuretika inte fungerar effektivt utan att du samtidigt begränsar ditt saltintag. Din läkare kan därför rekommendera ett strikt dagligt natriumintag på högst 1 500–2 000 mg.
Väg dig dagligen och följ upp. Väg dig varje dag och dokumentera alla förändringar i vikten. Glöm inte dina uppföljningsbesök hos läkaren. Räcker inte diuretika och saltrestriktion för att avlägsna ascites kan du behöva genomgå en terapeutisk paracentes, där överflödig vätska tas bort med nål. Patienter med leverinsufficiens kan i vissa fall behöva en transjugulär intrahepatisk portosystemisk shunt (TIPS), som sänker det venösa tryck som driver på vätskeansamlingen. En levertransplantation är ett tredje behandlingsalternativ vid svår leverskada.
Förebygg återfall. Följ alltid läkarens instruktioner efter utskrivning för att förhindra att vätskan samlas igen. Det kan innebära fortsatt saltrestriktion, begränsad alkoholkonsumtion, undvikande av icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) samt ett långvarigt och regelbundet diuretikabehandlingsprogram enligt läkarens anvisningar.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online