Ett för tidigt födt barn är ett barn som föds före graviditetsvecka 37. Eftersom kroppen inte hunnit utvecklas helt innan födelsen finns det ofta betydande fysiologiska skillnader mellan dessa barn och barn som föds i fullgången tid. För tidigt födda barn kan uppvisa låg födelsevikt, lanugo, andningsbesvär, dålig muskeltonus, omogna könsorgan samt tunn och genomskinlig hud.
För tidigt födda barn löper större risk än barn som föds i fullgången tid att väga mindre än 2 500 gram vid födelsen, vilket klassificeras som låg födelsevikt. Cirka 70 procent av alla barn med låg födelsevikt föds för tidigt. De övriga är barn som bärs i fullgången tid men som har drabbats av tillväxthämning i livmodern.
Lanugo är ett mjukt, fint hår som kan täcka hela kroppen hos ett för tidigt fött barn. Håret börjar växa fram runt graviditetsvecka 20 och fälls normalt mellan vecka 28 och 32. Föds barnet dessförinnan kan lanugot fortfarande finnas kvar vid födelsen. Detta är dock inget bestående problem – håret försvinner vanligtvis av sig självt inom några veckor.
Andningssvårigheter är ett av de allvarligaste problemen hos för tidigt födda barn. Orsaken till syndromet är brist på surfaktant, ett ämne som håller lungornas luftvätskor öppna och förhindrar att de kollapsar. Lungorna börjar producera surfaktant först mot slutet av graviditeten. Risken för neonatal respiratorisk distress ökar ju tidigare barnet föds, och är som störst när barnet föds före graviditetsvecka 28.
Vid födelsen är musklerna hos ett för tidigt fött barn mindre utvecklade än hos ett moget barn. Detta leder ofta till svårigheter med matningen, eftersom muskeln runt den nedre magmunnen – som stänger av matstrupen från magsäcken under matsmältningen – inte är stark nog att sluta helt. Barnet blir därför mer benäget att rapa upp mat än ett moget barn. En annan konsekvens av dålig muskeltonus är låg aktivitet; ett för tidigt fött barn rör sig mindre än ett barn som föds i fullgången tid.
Hos flickor som föds för tidigt är klitoran ofta förstorad. Hos pojkar är pungen ofta liten och saknar de rynkor som normalt bildas, och testiklarna kan ha sjunkit ner helt eller delvis.
Huden hos ett för tidigt fött barn är ofta underutvecklad, vilket syns i dess genomskinliga utseende. Det yttersta överhudslagret kan dessutom sitta löst fast mot underliggande dermis. Detta gör barnet extra sårbart för vätskeförlust, infektioner och hudskador, eftersom huden – en viktig skyddsbarriär – inte har hunnit mogna helt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online