Rökare kan uppleva ett förhöjt antal vita blodkroppar av olika skäl. Rökning kan orsaka och/eller förvärra många medicinska problem, såsom hjärt-, luftvägs- och tandrelaterade tillstånd. Cigaretrök är dessutom ett känt cancerframkallande ämne och en av de främsta orsakerna till många olika cancerformer. Patienter som lider av dessa och andra sjukdomar kopplade till rökning kan därför uppvisa ett högt antal vita blodkroppar.
Ett förhöjt antal vita blodkroppar, eller WBC-värde, uppstår när vita blodkroppar – så kallade leukocyter – försöker bekämpa en infektion i kroppen. När kroppen upptäcker en infektion produceras fler leukocyter för att hantera problemet. Ett högt WBC-värde kan också orsakas av vissa läkemedel, stress samt vävnadsskador eller inflammation. Själva rökningen kan också höja leukocytvärdena som en kroppslig reaktion på ämnena i cigaretröken. Normala laboratorievärden för WBC ligger mellan 4 500 och 10 000 celler per milliliter.
Rökning är en av de främsta orsakerna till hjärt-kärlsjukdom i USA. Enligt American Heart Association löper rökare större risk att utveckla ateroskleros, vilket kan leda till hjärtinfarkt, kranskärlssjukdom och stroke. Ateroskleros – en ansamling av fettämnen i artärerna – uppstår på grund av förändringar i blodkärlens väggar som orsakas av kemikalierna i cigaretter. Rökare som lider av ateroskleros får ofta ett förhöjt WBC-värde vid undersökning, eftersom inflammation uppstår i blodkärlens väggar.
Ett förhöjt WBC-värde är att vänta när infektioner eller inflammation uppstår i kroppen. Rökare drabbas oftare av luftvägsinfektioner, bihåleinflammation, kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL), emfysem och kronisk bronkit. Cigaretrök förvärrar dessutom tillstånd som astma. Rökning kan också leda till tandproblem som karies, tandköttssjukdomar, bölder i munnen och sår – alla tillstånd som kan ge upphov till ett ökat WBC-värde till följd av infektion eller svullnad.
Rökare löper ökad risk att utveckla cancer. De cancerframkallande ämnena i cigaretrök är kända för att orsaka lung-, mun- och halscancer. Rökare är också mer benägna att utveckla cancer i bukspottkörteln, urinblåsan, matstrupen och njurarna. Inflammation orsakad av rökning tros vara en av faktorerna bakom utvecklingen av dessa cancerformer och bör därför utredas när en rökande patient uppvisar ett förhöjt WBC-värde.
En studie av T. Erlinger, P. Muntner och K. Helzlsouer, publicerad i tidskriften The Journal of Cancer Epidemiology, Biomarkers and Prevention år 2004, testade hypotesen att inflammation – speglad i förhöjda WBC-värden – skulle vara kopplad till ökad risk att dö i cancer bland ett nationellt urval vuxna amerikaner. Studien fann belägg för att inflammation, oavsett om den orsakats av rökning eller andra inflammatoriska faktorer, ökar cancerrisken. Forskarna konstaterade bland annat att tobaksrök, som ett välkänt cancerframkallande ämne, höjer flera inflammationsmarkörer, däribland WBC. Även om rökning kan ha direkta cancerframkallande effekter är det alltså möjligt att den allmänna inflammatoriska reaktion som rökningen utlöser också kan öka risken för cancer.
Oavsett om ett förhöjt WBC-värde redan har upptäckts hos en rökande patient är det aldrig för sent att sluta röka. Enligt American Cancer Society halverar ett rökstopp före 50 års ålder risken att dö under de följande 15 åren. Tidigare rökare drabbas dessutom av färre sjukdomar som bronkit och lunginflammation och har vanligen en bättre livskvalitet än rökare. Rökare med förhöjt WBC-värde bör undersökas av sin läkare för att ta reda på den underliggande orsaken och få rätt behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online