Ofrivillig viktminskning är ett vanligt fynd vid medicinska undersökningar och kan kopplas till flera allvarliga tillstånd, bland annat psykiatriska sjukdomar, endokrina rubbningar, icke-elakartade mag-tarmsjukdomar och cancer. Trots de potentiella konsekvenserna av en odiagnosticerad viktminskning kan den ibland förbises eller avfärdas av läkare som fokuserar på andra sjukdomstecken. En korrekt utvärdering kräver därför ett systematiskt, flerstegsförfarande för att isolera och identifiera de underliggande orsakerna.
Enligt tidskriften Resident and Staff Physician blir ofrivillig viktminskning medicinskt signifikant när 4–5 kilo eller mer går förlorat under en sexmånadersperiod, utan förklarliga förändringar i kost eller motionsvanor. Upplever du detta symptom bör du kontakta din läkare för en ordentlig utvärdering. Läkaren kan också inleda en utredning på eget initiativ om provsvar visar att du har gått ner 5 procent eller mer av din kroppsvikt.
Det första steget i utvärderingen är en noggrann genomgång av din sjukdomshistoria och dina symtom, i kombination med en fysisk undersökning. Under undersökningen ägnar läkaren särskild uppmärksamhet åt vissa delar av kroppen, exempelvis bröstet, buken och tänderna. Hen letar också efter synliga knutor, svullnader eller tecken på onormal aktivitet i lymfkörtlarna.
Vissa tecken kan tyda på cancer, exempelvis sår som inte läker, förändringar i tarm- eller urinfunktion, sväljsvårigheter, oförklarliga blödningar eller flytningar, ihållande hosta samt synliga förändringar i vårtor eller födelsemärken.
För att få en helhetsbild av din hälsa ställer läkaren även frågor om din aptit, alkohol- eller droganvändning, förändringar i fysisk aktivitet, nyliga resor, sexuella vanor och läkemedelsanvändning.
Läkaren kan dessutom beställa olika laboratorieprover för att bättre bedöma ditt tillstånd. Vanliga exempel är urinanalys, blodstatus (CBC), metabol analys och mätning av sköldkörtelstimulerande hormon (TSH). Beroende på din situation kan även blododling, PSA-test, HIV-test, HbA1c-prov eller drogtester ingå. Du kan också genomgå en nutritionell bedömning för att avgöra hur effektivt kroppen utnyttjar kalorierna från maten.
Nästa steg i en grundlig utvärdering är bilddiagnostik för att upptäcka eventuella solida tumörer eller massor i kroppen. Den mest använda metoden är datortomografi (CT), ofta i kombination med oralt eller intravenöst kontrastmedel som lyfter fram avvikelser tydligare. Är du kvinna kan undersökningen även omfatta mammografi som en del av cancerscreeningen. Misstänker läkaren osteomyelit – en infektion i ben eller benmärg – kan dessutom en benscintigrafi beställas.
Ett tredje steg i utvärderingen är gastrointestinal (GI-) endoskopi, där en liten kamera monterad på ett böjligt instrument används för att inspektera mag-tarmkanalen. Undersökningen utförs vanligtvis endast om andra metoder inte gett något entydigt svar. Av den anledningen sker GI-endoskopi oftast långt efter övriga undersökningar. Rådfråga din läkare för detaljer kring ingreppet och vad det innebär i ditt specifika fall.
Kort sagt bygger utredningen av ofrivillig viktminskning på en kombination av anamnes, fysisk undersökning, laboratorieprover, bilddiagnostik och i vissa fall endoskopi. Ju tidigare orsaken identifieras, desto bättre är förutsättningarna för effektiv behandling – tveka därför inte att söka vård om du går ner i vikt utan förklaring.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online