Bukaortaaneurysm är ett allvarligt tillstånd där kroppens största blodkärl, aortan, vidgas på det avsnitt som passerar genom buken. Ett obehandlat aneurysm kan växa sig större och i värsta fall brista, vilket är ett livshotande tillstånd som kräver omedelbar vård.
Tillståndet är betydligt vanligare hos män än hos kvinnor och drabbar oftast äldre personer. De viktigaste riskfaktorerna är rökning, högt blodtryck, höga kolesterolvärden, övervikt samt ärftlighet. Med rätt diagnos och behandling går det dock bra att hantera sjukdomen och minska risken för komplikationer.
Typiska symtom på bukaortaaneurysm är smärta i buken eller ryggen, kall och fuktig hud, illamående och kräkningar, mycket snabb puls samt tecken på cirkulatorisk chock. Det är viktigt att veta att ett aneurysm som inte har brustit ofta inte ger några symtom alls – många upptäcks därför av en slump vid andra undersökningar. Brister aneurysmen däremot uppstår symtomen plötsligt och kraftigt, och då är varje minut avgörande.
Ring 112 eller åk direkt till närmaste akutmottagning om du misstänker att du har symtom på ett bukaortaaneurysm, särskilt om smärtan kommer hastigt och är intensiv. Snabb diagnos och behandling kan vara skillnaden mellan liv och död.
För att bedöma aneurysmens storlek, läge och utbredning används vanligtvis två undersökningsmetoder:
Behandlingsvalet styrs främst av aneurysmens storlek och tillväxttakt. Är aneurysmet litet brukar läkaren rekommendera aktiv övervakning med regelbundna ultraljudskontroller i stället för direkt operation, ofta i kombination med livsstilsförändringar som rökstopp, blodtryckskontroll och kolesterolbehandling. Är aneurysmet stort eller växer snabbt rekommenderas i regel kirurgisk behandling.
Den traditionella och mest etablerade operationsmetoden är öppen reparation. Kirurgen gör då ett snitt i buken, öppnar aneurysmet och ersätter det utvidgade kärlavsnittet med ett syntetiskt rör, en så kallad graft. Metoden är beprövad och ger ett bestående resultat, men innebär ett större ingrepp med längre återhämtningstid.
Ett alternativ till öppen kirurgi är endovaskulär aneurysmreparation. Här gör kirurgen små snitt i ljuskarna och för in en kateter som leder en metallstent klädd med konstgjort material upp till aneurysmet. Stenten förstärker kärlväggen från insidan och skyddar det svaga avsnittet från att brista. Ingreppet är mindre belastande än öppen kirurgi och ger oftast kortare sjukhusvistelse, men kräver regelbundna kontroller efteråt.
Vilken metod som passar bäst avgörs individuellt utifrån aneurysmens storlek, din ålder och ditt allmänna hälsotillstånd. Diskutera alltid fördelar och risker med din läkare. Har du riskfaktorer som rökning, högt blodtryck eller aneurysm i släkten kan det vara klokt att prata med vården om kontrollundersökningar – tidig upptäckt räddar liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online