
Den auskultatoriska metoden är en klassisk teknik för att mäta blodtryck. Även om nyare, digitala metoder har utvecklats, anses den auskultatoriska metoden vara ett mycket exakt sätt att mäta blodtryck. Enligt Blood Pressure Updates är den fortfarande den vanligaste mätmetoden i världen, särskilt inom sjukvården.
För att mäta blodtryck med den auskultatoriska metoden behövs i grunden två saker: en manschett och en sfygmomanometer (kvicksilverblodtrycksmätare). En uppblåsbar manschett placeras runt överarmen på den person vars blodtryck ska mätas. Det är viktigt att manschetten placeras exakt i hjärtats höjd för att få ett korrekt värde.
Manschetten är ansluten till ett vertikalt glasrör som innehåller kvicksilver. Gummibollen som sitter fast vid manschetten kläms samman för hand tills artären i armen är helt avstängd. Detta syns tydligt på kvicksilvernivån i röret.
När kvicksilvret har nått den nivå som är markerad på blodtrycksmätaren ska du gradvis och långsamt släppa upp trycket i gummibollen. Detta minskar trycket i manschetten och gör att blodet åter börjar strömma genom artären.
I det ögonblick blodet börjar pumpas igen hörs ett karakteristiskt dunkande ljud i stetoskopet – de så kallade Korotkoff-ljuden. Ljudet som hörs vid detta tillfälle motsvarar det systoliska trycket, alltså det övre värdet. När trycket i manschetten helt har släppts och når noll kan det diastoliska trycket, det undre värdet, avläsas.
Vissa variationer i mätvärdena är helt normala och beror på faktorer som sinnestillstånd, fysisk ansträngning, humör, tid på dygnet, kroppsställning och andra omständigheter. Ett blodtryck på 120/80 i vila betraktas dock som normalt.
Om blodtrycket ligger utanför det normala området, eller om mätvärdena är konsekvent höga vid flera mätningar i vila, ska resultaten redovisas för din läkare. Läkaren avgör sedan om du ska klassificeras som hypertensiv, det vill säga ha högt blodtryck. Det är viktigt att komma ihåg att enstaka höga mätvärden inte automatiskt gör en person till hypertensiv.
I exceptionellt sällsynta fall, när patienten inte visar några tecken på besvär trots onormalt höga mätvärden, bör patienten undersökas för förkalkning i artärerna. I andra ovanliga situationer, till exempel när en patient vårdas på intensivvårdsavdelning och kräver kontinuerlig övervakning, kan en trycksond istället placeras direkt i artären på handleden eller låret.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online