Vertigo är en känsla av kraftig yrsel där en person kan känna sig svimfärdig, omtöcknad eller ostadig. Tillståndet kan orsakas av problem med innerörat eller av ett neurologiskt problem i hjärnan. Enligt National Institutes of Health är vertigo ett av de vanligaste besvären hos vuxna.
Det vanligaste tecknet på vertigo är en intensiv känsla av yrsel. Det finns två huvudtyper: subjektiv och objektiv vertigo. När en person känner att omgivningen runt henne snurrar rör det sig om subjektiv vertigo. Om föremål i omgivningen istället verkar röra sig eller svaja handlar det om objektiv vertigo.
Utöver yrseln kan vertigo ge upphov till suddig syn, trötthet, huvudvärk, illamående och kräkningar. Symptomen är sällan livshotande, men de kan vara både besvärande och obehagliga. En person som drabbas av ett vertigoanfall löper dessutom större risk att ramla eller krocka med föremål – äldre människor är särskilt utsatta för sådana skador.
Den vanligaste orsaken till vertigo är problem med innerörat. Godartad lägesyrsel, även kallad BPPV (benign paroxysmal positionell vertigo), är den vanligaste formen och kan förknippas med hörselnedsättning, nedsatt kognitiv förmåga och försvagning av ansiktsmuskulaturen. Även Cogans syndrom och Ménières sjukdom kan orsaka vertigo, oftast tillsammans med tinnitus (ringningar i öronen) och en successivt försämrad hörsel.
Behandlingen av vertigo beror på den underliggande orsaken. Orsakas yrseln av en bakteriell infektion i innerörat är antibiotika den vanligaste behandlingen. Vid vertigo kopplad till Ménières sjukdom eller andra tillstånd används ibland läkemedel eller speciella fysiska manövrer, exempelvis Epley-manövern vid BPPV.
För det mesta är vertigo ofarligt. Det kan vara irriterande och oroande, men inte livshotande. Blir anfallen däremot allt fler frekventa kan det vara ett tecken på ett allvarligare bakomliggande problem. Kontakta därför en läkare vid återkommande besvär, så att undersökningar och tester kan genomföras för att fastställa orsaken.
Människor som lever med tillstånd som Ménières sjukdom eller Cogans syndrom kan ha svårt att klara sina vardagsrutiner. Att köra bil rekommenderas inte för den som känner sig yr, och ett akut anfall kan göra att den drabbade blir sängliggande tills episoden går över. Återkommande vertigo kan vara psykiskt påfrestande eftersom det ställer till det i det dagliga livet. Personer med kronisk vertigo riskerar att bli deprimerade eller känna sig isolerade på grund av sitt tillstånd.
Även om vertigo i sig inte är livshotande kan komplikationer uppstå till följd av symptomen. Kräkningar är vanliga vid akuta anfall, och kraftiga kräkningar kan leda till uttorkning. Problem med balans och koordination ökar risken för fallolyckor och kollisioner med väggar eller hörn. Kronisk vertigo kan också påverka både arbets- och hemlivet negativt – personer med frekventa anfall har ofta högre sjukfrånvaro och kan ha svårt att hinna med dagliga sysslor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online