
Binjurarna består av två delar: binjurebarken (kortex) och binjuremärgen (medulla). Binjurebarken reglerar kroppens stressrespons, blodsockernivåer och blodtryck, medan binjuremärgen styr produktionen av adrenalin – kroppens viktiga stresshormon. När binjurarna blir överaktiva kan det bero på flera olika faktorer, från livshotande situationer till underliggande sjukdomar. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna.
I livshotande situationer tvingas binjuremärgen att frisätta en kraftig dos adrenalin. Detta höjer reaktionsförmågan, muskelstyrkan och energinivån så att kroppen snabbt kan välja mellan att fly eller kämpa – den så kallade kamp-eller-flykt-reaktionen. Detta är en helt naturlig och livsviktig mekanism som har utvecklats för att skydda oss från fara.
Intensiv fysisk träning gör att nervsystemet skickar signaler till binjurarna med uppmaning att producera mer adrenalin. Hormonet hjälper kroppen att hantera de fysiska krav som ställs – hjärtat slår snabbare, syretransporten ökar och musklerna får tillgång till mer energi. Även långvarig psykisk stress kan dock belasta binjurarna på liknande sätt.
Både lagliga och olagliga substanser kan få binjurarna att arbeta på högvarv. Koffein, guarana, efedra, socker, receptbelagda stimulantia och alkohol – liksom illegala droger som kokain och heroin – stimulerar binjurarna kraftigt. Det är denna överproduktion av hormoner som skapar den plötsliga energivågen och känslan av eufori som många upplever efter intag.
Tumörer kan direkt påverka binjurarnas hormonproduktion. Karcinom i binjurebarken kan leda till att körteln överproducerar kortisol, vilket bland annat kan ge upphov till Cushings syndrom. Feokromocytom – en tumör i binjuremärgen – kan orsaka att stora mängder adrenalin frisätts ut i blodet, vilket ofta ger symtom som högt blodtryck, hjärtklappning, svettningar och huvudvärk.
Märkligt nog kan även helt utmattade binjurar uppleva en hyperaktiv fas strax innan de slutar fungera. I detta skede pumpar körtlarna ut stora mängder hormoner i ett sista försök att fungera, innan de till slut blir uttröttade och sviktar. Detta tillstånd, ofta kallat binjureinsufficiens, kräver alltid medicinsk utredning och behandling.
Om du upplever återkommande symtom som hjärtklappning, kraftiga blodtryckssvängningar, ovanlig trötthet eller viktförändringar utan tydlig orsak, bör du kontakta vården. En läkare kan undersöka dina hormonnivåer genom blod- och urinprov samt vid behov göra bilddiagnostik för att utesluta tumörer eller andra sjukdomar i binjurarna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online