Cerebral pares (CP) är en sjukdom som enligt American Family Physician drabbar omkring 15 miljoner människor världen över. Tillståndet omfattar ett brett spektrum av neurologiska störningar, vilket gör det svårt att definiera. Symtomen kan spänna från intellektuell funktionsnedsättning till epilepsi, och flera besvär kan förekomma samtidigt hos samma patient eller utvecklas gradvis över tid.
Det finns idag ingen metod eller läkemedel som kan reparera de cellskador som cerebral pares orsakar. Enligt Neuro-Developmental Treatment Association (NDTA) är den bästa behandlingen därför en kombination av flera olika metoder som tillsammans kompenserar för bristerna så långt som möjligt, så att patienten klarar sina dagliga funktioner med minsta möjliga ansträngning och största möjliga effektivitet.
Detta är målet för den mest spridda neurodevelopmentella behandlingstekniken, känd som Neuro-Developmental Technique (NDT).
Metoden, som även kallas Bobath-metoden, har utvecklats av NDTA och kombinerar holistiskt arbetsterapi (OT), fysioterapi samt logopedi med tal- och språkträning. Målet med denna omfattande behandling är att hjälpa patienten att bland annat kontrollera sina rörelser i syfte att främja självständighet.
Behandlingen betraktar neurologiska och motoriska rörelser ur ett bredare perspektiv, i stället för att enbart se dem som en svaghet i en enskild muskel som inte fungerar som den ska. Med andra ord beaktar terapin inte bara de fysiologiska aspekterna, som svårigheter med muskelrörelser, utan ser problemet som en del av patientens hela person. Alla emotionella, sociala, psykologiska, mentala, fysiska och funktionella aspekter ingår i behandlingen.
Fysioterapeuter, psykologer, ortopeder, neurologer, arbetsterapeuter, pedagoger och socialarbetare samordnar behandlingen i nära samråd med varandra. Det innebär att alla berörda personer – inklusive patientens föräldrar, vårdgivare, övriga familjemedlemmar och vänner – också blir en del av rehabiliteringsprocessen.
Nyckeln till denna form av neurodevelopmentell behandling är tidig diagnos, eftersom det när ett barn väl har börjat utvecklas kan bli svårt att förändra mönstren i den motoriska och kognitiva utvecklingen. Helst bör behandlingen därför påbörjas redan vid två till tre månaders ålder, vilket ger barnet de bästa förutsättningarna att utveckla sina förmågor och uppnå största möjliga självständighet i vardagen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online