Ett bukbråck, ofta kallat ljumskbråck, uppstår när en del av tarmen eller annan mjukvävnad trycks ut genom ett försvagat område i den nedre bukväggen. Det visar sig vanligen som en synlig utbuktning som kan bli större vid ställning, hosta eller lyft. Kirurgisk reparation är den vanligaste behandlingen för bukbråck, särskilt när bråcket orsakar besvär eller riskerar att fastna.
En hernioplasti är ett kirurgiskt ingrepp där ett stycke syntetiskt nät används för att täcka och förstärka den del av bukväggen där bråcket sitter. Tekniken liknar hur man lagar ett däck med en platta. Nätet fungerar som ett stöd som minskar spänningen på det försvagade vävnadsområdet och därmed risken för att bråcket kommer tillbaka.
Ingreppet kan utföras på två sätt:
En laparoskopisk hernioplasti orsakar i regel mindre obehag än ett konventionellt ingrepp, och många patienter kan återgå till arbete och normala aktiviteter inom bara några dagar. Metoden är också ett särskilt bra val för patienter som har bråck på båda sidor av kroppen, eftersom båda sidorna kan repareras via samma småsnitt.
Trots fördelarna kan laparoskopisk kirurgi medföra en något högre risk för komplikationer, exempelvis infektioner eller skador på omgivande vävnader. Det finns också en större risk att bråcket återkommer jämfört med vissa öppna tekniker. Valet av metod bör därför alltid diskuteras med en erfaren kirurg utifrån patientens enskilda situation.
Vid en herniorrafi gör kirurgen ett snitt i ljumsken, trycker tillbaka den utstickande tarmen i buken och reparerar sedan den försvagade bukväggen genom att sy ihop muskel- och bindvävsskiktet. Denna teknik används ofta vid mindre bråck.
Återhämtningen tar längre tid än efter laparoskopisk kirurgi – många patienter kan inte återuppta normala aktiviteter förrän fyra till sex veckor efter ingreppet. Tungt lyft bör undvikas under denna period för att inte belasta såret.
Många läkare avstår från operation vid mindre bukbråck om patienten inte har några besvär. I stället rekommenderas regelbunden uppföljning, där läkaren kontrollerar att bråcket inte växer eller orsakar symtom. Om bråcket ökar i storlek eller börjar ge obehag kan operation ändå bli aktuell.
Kontakta vården omgående om ett bråck blir hårt, ömt, rött eller om det inte går att trycka tillbaka – detta kan tyda på ett inkilemat bråck, vilket kräver akut vård.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online