Vad orsakar förmaksflimmer? Orsaker, riskfaktorer och behandling

Förmaksflimmer är en hjärtrubbning där hjärtats förmakar (de övre kamrarna) slår oregelbundet och ofta snabbt. Tillståndet kan utlösas av flera olika faktorer och kan, om det inte behandlas, leda till allvarliga komplikationer. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna, riskfaktorerna och vilka behandlingsmöjligheter som finns.

Vanliga orsaker

Förmaksflimmer kan bero på en rad olika underliggande faktorer. De vanligaste orsakerna inkluderar:

• Högt blodtryck (hypertoni)
• Medfödda hjärtfel
• Skador eller abnormaliteter i hjärtklaffarna
• Hjärtinfarkt
• Virusinfektioner som påverkar hjärtat
• Tidigare hjärtkirurgi
• Kroppslig stress på grund av sjukdom eller operation
• Sömnapné
• Lungsjukdomar
• Sinusknute-syndrom (sjuk sinusknuta)

Så påverkas hjärtat

Tillstånd som skadar eller belastar hjärtat – exempelvis medfödda hjärtfel, hjärtinfarkt och högt blodtryck – bidrar alla till utvecklingen av förmaksflimmer. När hjärtvävnaden skadas börjar förmakarna slå kaotiskt istället för i en jämn rytm. Detta leder till en förhöjd puls, sämre blodcirkulation samt symtom som hjärtklappning, svaghet, trötthet och andnöd.

Riskfaktorer

Vissa faktorer ökar risken för att utveckla förmaksflimmer, även hos personer utan annan känd hjärtsjukdom. De viktigaste riskfaktorerna är:

• Stor alkoholkonsumption – överdrivet drickande kan direkt utlösa flimmeranfall
• Hög ålder – risken ökar markant med stigande ålder
• Hjärtsjukdom – befintliga hjärtproblem gör att flimmer lättare uppstår
• Arftlighet – förekomst av förmaksflimmer i familjen ökar benägenheten

Komplikationer

Förmaksflimmer får inte ignoreras, eftersom det kan leda till allvarliga komplikationer. De två farligaste är stroke, som uppstår när blodpropp bildas i hjärtat och transporteras till hjärnan, samt hjärtsvikt, där hjärtats pumpförmåga försämras över tid.

Behandling

Enligt Mayo Clinic syftar behandlingen till att återställa hjärtats normala rytm. Detta kan åstadkommas med läkemedel eller genom elektrisk chockbehandling (kardioversion). Därefter används ofta andra mediciner för att hjälpa hjärtat att behålla en stabil rytm. I svårare fall där medicinsk behandling inte räcker till kan kirurgi bli nödvändig.

Har du symtom som hjärtklappning, oregelbunden puls eller andnöd är det viktigt att kontakta vården för utredning – tidig diagnos minskar risken för komplikationer avsevärt.