Nämn ordet "diabetes" och de flesta tänker på sjukdomen där kroppen inte producerar tillräckligt med insulin. Diabetes insipidus har dock inget samband med diabetes mellitus, sjukdomen som rör insulin och blodsocker. Diabetes insipidus är en störning där njurarna inte förmår behålla vatten i kroppen. Om sjukdomen lämnas obehandlad är den vanligaste komplikationen uttorkning.
Diabetes insipidus, eller DI, uppstår när kroppen inte producerar eller inte svarar på ett hormon som kallas antidiuretiskt hormon, även känt som ADH. Detta hormon produceras i en del av hjärnan som kallas hypotalamus och lagras samt frisätts från en liten körtel vid hjärnans bas som kallas hypofysen.
Det finns två huvudtyper av diabetes insipidus – central och nefrogen. Den centrala typen innebär brist på ADH-produktion och orsakas ofta av skada på hypofysen eller hypotalamus till följd av huvudskada eller infektion. Den nefrogena typen beror på ett fel i de delar av njurarna som svarar på ADH, vilket kan orsakas av vissa läkemedel, njursjukdom eller höga kalciumnivåer i kroppen.
De främsta symtomen på DI är extrem törst och stora urinmängder. Du behöver ADH för att balansera mängden vatten i urin och blod, och utan denna balans kan njurarna utsöndra för mycket vatten. Därför känner du dig ständigt törstig och ökar ditt vätskeintag för att hålla kroppen hydrerad. Andra vanliga symtom är ovanligt frekventa toalettbesök på natten samt eventuell sängvätning.
För att diagnostisera DI gör läkaren oftast ett blod- och urinprov för att mäta vattnets koncentration i kroppen. Ett vätskeuppehållstest kan också användas, där du ombeds avstå från att dricka något i två till tre timmar så att läkaren kan mäta förändringar i din kroppsvikt och urinens sammansättning. Ibland genomförs även en MR- eller datortomografiundersökning för att kontrollera om det finns problem i hjärnan, exempelvis på hypofysen eller hypotalamus.
Behandlingen av DI beror på den underliggande orsaken och vilken typ du har. I vissa fall, till exempel när DI orsakas av läkemedel, återgår njurarnas funktion till det normala när läkemedlet avbryts. Mildare former av central DI kan ibland hanteras enbart med ökat vätskeintag. Vid låg ADH-produktion kan läkemedel, som syntetiskt ADH, vara effektivt. Även om sjukdomen sällan kan botas helt kan de flesta personer med rätt behandling leva ett helt normalt liv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online