Kortisol är ett hormon som produceras i binjurarna och fyller flera viktiga funktioner i kroppen. Även om hormonet är nödvändigt i rätt mängder kan långvarigt förhöjda kortisolnivåer öka risken för att utveckla allvarliga, livshotande sjukdomar.
Bland sina många viktiga uppgifter reglerar kortisol blodtrycket och bidrar till att stärka immunförsvaret i kroppen.
Fysisk och psykisk stress – till exempel överdriven träning, en osund kost eller ekonomiska bekymmer – kan leda till tillfälligt förhöjda kortisolnivåer. Nivåerna återgår oftast till det normala när stressfaktorerna försvinner. Vid långvarig, ihållande stress kan dock nivåerna förbli höga under långa perioder, vilket kan få negativa konsekvenser för hälsan.
Cushings syndrom orsakas av extremt höga kortisolnivåer och kännetecknas bland annat av viktökning runt buken, muskelsvaghet och humörsvängningar. Syndromet påverkar även reproduktionshormonerna, vilket innebär att kvinnor kan uppleva kraftig behåring i ansiktet och oregelbundna menstruationer, medan män kan drabbas av erektionsproblem och nedsatt sexlust.
Kortisolnivåerna varierar naturligt under dagen – de når sin topp mellan kl. 06:00 och 08:00 på morgonen och är som lägst vid midnatt. En diagnos av högt kortisol bekräftas därför när blod- eller salivprov, tagna vid olika tidpunkter under dagen, konsekvent visar värden som överskrider det normala.
Kvinnor som använder p-piller eller behandlas med syntetiska hormoner kan också ha förhöjda kortisolnivåer. Detta bör tas hänsyn till vid tolkning av testresultat, och det är alltid klokt att diskutera eventuella symtom med en läkare för korrekt bedömning och eventuell vidare utredning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online