Ett hiatusbråck uppstår när en del av magsäcken trycks upp i bröstkorgen genom öppningen i mellangärdet, enligt National Institutes of Health. Denna öppning kallas hiatus. Mellangärdet används vid andning och är den plats där matstrupen förbinds med magsäcken.
Små hiatusbråck kan vara knappt märkbara, medan ett större bråck kan ge upphov till bröstsmärta och halsbränna. I de flesta fall räcker egenvård och medicinering, men ibland krävs en operation.
Den exakta orsaken till hiatusbråck är fortfarande okänd, men allt som utsätter buken för kraftigt tryck kan bidra till att ett bråck utvecklas. Exempel på sådana faktorer är kronisk eller kraftig hosta, tunga lyft, graviditet samt hårt press vid toalettbesök.
Hiatusbråck kan också leda till att magsyra rinner tillbaka (så kallad reflux) från magsäcken upp i matstrupen.
Enligt Mayo Clinic föds vissa personer med en medfödd benägenhet för hiatusbråck eller med en ovanligt stor hiatusöppning.
Du löper större risk att drabbas om du röker, har övervikt eller fetma, eller är 50 år eller äldre. Barn som drabbas av hiatusbråck har i de flesta fall fått det med sig redan vid födseln.
När hiatusbråcket är tillräckligt stort för att magsyra ska kunna rinna tillbaka upp i matstrupen kan du uppleva bröstsmärta, halsbränna, rapningar och illamående. Besvären förvärras ofta när du böjer dig framåt eller lägger dig ner.
I mycket sällsynta fall kan den del av magsäcken som tränger in i brösthålan vridas om eller få sin blodförsörjning avskärd. Detta kan blockera matstrupen och orsaka kraftig bröstsmärta samt svårigheter att svälja – sök då vård omgående.
Ett hiatusbråck upptäcks ofta i samband med utredning av halsbränna eller refluxbesvär. Vanliga undersökningar är gastroskopi, där en flexibel slang med kamera förs ner i matstrupen och magsäcken, samt röntgenundersökning där patienten sväljer ett kontrastmedel (baryt) så att bråcket syns tydligt på bild.
Målet med behandlingen är att minimera återflödet av magsäckens innehåll upp i matstrupen.
Receptfria antacida läkemedel neutraliserar syran i matstrupen och ger snabb lindring av halsbrännan.
Så kallade H2-blockerare minskar mängden syra som magsäcken producerar genom att blockera histaminreceptorer. Bland de receptfria alternativen finns famotidin (Pepcid) och cimetidin (Tagamet). Vid svår halsbränna kan din läkare förskriva starkare doser av H2-blockerare eller andra receptbelagda läkemedel.
Det kan också hjälpa att äta mindre portioner, undvika måltider sent på kvällen samt inte böja sig framåt eller lägga sig ner direkt efter att ha ätit.
Ibland, när mediciner och livsstilsförändringar inte har gett tillräcklig effekt, kan en operation bli nödvändig.
Kirurgen kan göra ett enda snitt i bröstkorgsväggen (torakotomi) eller i buken (laparotomi).
I andra fall förs instrument och en fiberoptisk kamera in genom flera små snitt i buken. Operationen utförs sedan medan kirurgen följer bilden på en videoskärm – så kallad laparoskopisk kirurgi, även kallad nyckelhålsmetod. Denna teknik innebär oftast kortare återhämtningstid än öppen kirurgi.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online