Olika typer av gallsten – symtom, orsaker och riskfaktorer

Gallsten, medicinskt kallat kolelitiasis, uppstår när matsmältningsvätskor stelnar till hårda, grusliknande avlagringar i gallan. De allra flesta gallstenar bildas i gallblåsan, där gallan lagras mellan måltiderna. Storleken varierar enormt – från så små som ett sandkorn till så stora som en golfboll.

Många personer går omkring med gallsten utan att veta om det, eftersom stenarna ofta inte ger några symtom. Problem uppstår främst när en sten blockerar gallgångarna, vilket kan orsaka kraftiga smärtor i övre högra delen av buken. Vilken typ av gallsten en person har avgör ofta både orsak och behandling.

Kolesterolstenar

Kolesterolstenar är den vanligaste typen av gallsten och utgör ungefär 80 procent av alla fall. Dessa gula till gulgröna stenar består huvudsakligen av olöst kolesterol, vilket bildas när gallan innehåller för mycket kolesterol i förhållande till gallsalter.

Svarta pigmentstenar

Svarta pigmentstenar bildas när gallan innehåller ett överskott av bilirubin – ett gult pigment som bildas vid nedbrytningen av röda blodkroppar och passerar genom levern. När bilirubinet binder till kalcium i gallan uppstår hårda, svartfärgade stenar. Denna typ är vanligare hos personer med vissa blodsjukdomar, exempelvis sickelcellsanemi.

Bruna pigmentstenar

Bruna pigmentstenar uppstår när bakterier förändrar bilirubinet i gallblåsan. Det förändrade bilirubinet kombinerar sedan med kalcium och fetter och bildar mörkbruna, ofta mjukare stenar. Denna typ är mindre vanlig i västra världen men ses oftare i samband med gallvägsinfektioner.

Ceftriakonstenar

Vissa patienter som behandlas med antibiotikan ceftriakon kan utveckla gallsten som en biverkning. Läkemedlet binder till kalcium i gallan och bildar hårda avlagringar. Dessa stenar är i regel tillfälliga och löser sig ofta av sig själva efter att behandlingen avslutats.

Riskfaktorer för gallsten

Vissa faktorer ökar risken att drabbas av gallsten:

• Diabetes och skrumplever (levercirros) – dessa sjukdomar gör att stenar lättare bildas i gallblåsan.
• Etniskt ursprung – gallsten är betydligt vanligare bland urbefolkningar i Nord- och Sydamerika.
• Kön – kvinnor drabbas oftare än män, delvis på grund av hormonet östrogen.
• Ålder – risken ökar markant efter 40 års ålder.

Utöver dessa faktorer spelar även kost, övervikt, snabb viktnedgång och ärftlighet en roll för gallstensrisken. Har du återkommande besvär i magens övre högra del bör du kontakta vårdgivare för undersökning, exempelvis med ultraljud.