Bihåleinflammation: Så behandlar du den effektivt hemma

Bihåleinflammation (sinuit) är ett tillstånd som kännetecknas av inflammation och svullnad i de luftfyllda håligheter som omger näsgångarna, så kallade bihålor. Tillståndet kan vara akut (kortvarigt) eller kroniskt (med en varaktighet på mer än åtta veckor) och är i de flesta fall väl behandlingsbart. Hur behandlingen ser ut beror dock på orsaken, och den kan bestå av en kombination av läkemedel och egenvård hemma.

Orsaker och symtom

Bihåleinflammation, oavsett om den är akut eller kronisk, hänger ofta samman med förkylning, men möjliga orsaker är många. De kan bland annat omfatta tumörer eller näspolyper, avvikande nässeptum, allergier, luftvägsinfektioner, ansiktsskador samt aktivering av immunceller som kallas eosinofiler.

Symtomen på bihåleinflammation varierar beroende på hur allvarligt tillståndet är och inkluderar vanligtvis:

• Svårighet att andas genom näsan på grund av stoppning
• Tjockt, gult sekret (slem) som rinner genom näsan och ned i halsen
• Smärta i områdena kring ögonen, näsan, kinderna och pannan
• Hosta, som ofta förvärras på natten och när man ligger ner

Andra, mindre vanliga symtom är smärta i och runt öronen, ont i halsen, illamående, trötthet och dålig andedräkt. Vid kronisk bihåleinflammation varar symtomen längre och leder oftast till en större känsla av utmattning.

Egenvård och livsstilsåtgärder

Det finns flera sätt att lindra symtomen på bihåleinflammation hemma, påskynda läkningsprocessen och förebygga återfall:

• Vila ordentligt och drick rikligt med vätska – det hjälper till att späda ut slemet och underlättar dess avflöde.
• Andas in ånga från en dusch eller en kokande tekanna för att lösa upp slemet och tömma bihålorna.
• Använd en netikanna eller en gummiballongsspruta för att skölja ur bihålorna med ljummet vatten (så kallad nässköljning).
• Sov med huvudet upphöjt på kuddar så att tyngdkraften hjälper till med avflödet. Det minskar också risken för hostattacker när du försöker sova.

Medicinsk behandling

Den mest grundläggande medicinska behandlingen mot bihåleinflammation är receptfria antiinflammatoriska läkemedel, exempelvis ibuprofen, mot smärta, samt receptfria nässprayer med koksaltlösning som rengör näsgångarna. Andra receptfria alternativ är orala avsvällande medel som Sudafed och avsvällande nässprayer som Afrin. Även om dessa är effektiva bör de endast användas en dag eller två, eftersom upprepad och överdriven användning kan ge så kallad reboundstoppning – att näsan blir ännu mer täppt när preparatet utsätts.

Din läkare kan också förskriva kortikosteroidsprayer för näsan, som flutikason, eller orala respektive injicerbara kortikosteroider, som prednison, vilket hjälper till att minska inflammationen. Orala kortikosteroider används normalt endast vid svåra fall av bihåleinflammation, eftersom de kan orsaka allvarliga biverkningar vid långvarig användning. De förskrivs därför oftast främst vid behandling av svåra astmasymtom.

Om bihåleinflammationen orsakas av en bakteriell infektion förskrivs vanligtvis antibiotika, exempelvis amoxicillin, doxycyklin eller trimetoprim–sulfametoxazol. Kuren pågår i ungefär två veckor, och det är viktigt att du använder hela den föreskrivna mängden, även om symtomen försvinner efter bara några dagar.

I sällsynta fall kan operation bli nödvändig. Kirurgiska ingrepp vid bihåleinflammation innebär vanligtvis att näsgångarna vidgas, att polyper avlägsnas eller att ett avvikande nässeptum korrigeras. Har du kronisk bihåleinflammation kan detta vara ett alternativ, men diskutera alltid med din läkare vilken behandlingsmetod som passar bäst för dig.