Lymfom är cancerformer som utgår från cellerna i lymfsystemet, en viktig del av kroppens immunförsvar. Vid lymfom i stadium 3 har sjukdomen vanligtvis spridit sig till lymfknutor i halsen, bröstet och bukområdet. Behandlingen leds oftast av en hematolog eller onkolog – läkare specialiserade på blodsjukdomar respektive cancer.
Vid Hodgkins lymfom påbörjas behandling i stadium 3 oftast när vissa faktorer föreligger, exempelvis storlek och placering av de onormala cellerna, patientens symtom samt individuella behov. Vid icke-Hodgkins lymfom sätts behandlingen normalt in omedelbart, såvida inte sjukdomen växer långsamt eller inte alls – i sådana fall kan en avvaktande strategi med regelbundna kontroller väljas istället.
Hodgkins lymfom och icke-Hodgkins lymfom är båda cancerformer som utgår från lymfocyter, vita blodceller som skyddar och upprätthåller kroppens immunförsvar. Hodgkins lymfom känns igen på förekomsten av så kallade Reed-Sternberg-celler bland de cancerösa cellerna. Icke-Hodgkins lymfom kännetecknas istället av avsaknad av Reed-Sternberg-celler, men av förekomst av minst 30 andra typer av onormala celler.
Hodgkins lymfom i stadium 3 behandlas vanligtvis med en kombination av cytostatika under cirka fyra veckor. Därefter kan strålbehandling riktas direkt mot de drabbade områdena, följt av högdoskemoterapi vid behov.
Behandlingen av icke-Hodgkins lymfom i stadium 3 kan bestå av monoklonala antikroppar (rituximab) ensamma eller kombinerade med radioaktiva partiklar, alternativt kemoterapi ensamt eller tillsammans med rituximab. Om sjukdomen återkommer kan strålbehandling användas. Aggressiva lymfom behandlas med rituximab i kombination med ett kemoterapiregime bestående av flera olika läkemedel.
Om lymfomet återkommer kan kemoterapi ges, ibland i höga doser, tillsammans med stamcellstransplantation. Stamcellstransplantation är en metod där stamceller används för att bilda nya blodceller i benmärgen och ersätta de celler som gått förlorade under kemoterapibehandlingarna.
Kemoterapi kan leda till anemi till följd av minskad mängd röda blodkroppar. Läkemedel kan då ges för att öka antalet röda blodkroppar i kroppen.
Kemoterapibehandling för båda typerna av lymfom kan orsaka illamående, kräkningar, håravfall, svaghet, diarré, feber, trötthet, munsår, blod i urinen, besvär från urinblåsan samt fertilitetsproblem.
Epstein-Barr-viruset har dessutom påvisats hos nästan hälften av alla patienter som diagnostiserats med Hodgkins lymfom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online