Uttorkning uppstår när kroppen förlorar för mycket vätska, till exempel på grund av kräkningar, diarré, svettning, feber eller vissa läkemedel som gör att man kissar stora mängder. Tillståndet kan variera från en lindrig form som är lätt att behandla till ett livshotande tillstånd. Enligt Mayo Clinic är små barn, äldre och personer med kroniska sjukdomar särskilt utsatta för uttorkning. Med några enkla steg hemma kan du avgöra om du själv eller någon i din närhet är uttorkad.
Fråga personen om hen är törstig. Torr mun och stark törst är vanliga tidiga symtom på uttorkning.
Bedöm mängden och färgen på urinen. En uttorkad person kan ha mörkgul eller bärnstensfärgad urin och kissa bara lite, eller inte alls, på åtta timmar eller mer. Spädbarn med uttorkning kan ha färre än sex blöjor per dag.
Använd blodtrycksmanschetten och stetoskopet för att mäta personens blodtryck och puls. Ett lägre blodtryck än normalt och en snabbare puls än normalt är typiska tecken på uttorkning.
Nyp försiktigt ihop en bit hud på handryggen, underarmen eller buken så att en veck bildas mellan tummen och pekfingret. Släpp efter några sekunder och se om huden snabbt planar ut till sitt normala läge eller om den behåller den ihopnypna formen och långsamt återgår till normalt. Återgår huden långsamt kan det tyda på uttorkning.
Studera personens ansikte och bedöm om ögonen ser insjunkna ut, vilket kan tyda på svår uttorkning.
Kontrollera om personen visar andra tecken på uttorkning, till exempel sömnighet, få eller inga tårar vid gråt, muskelsvaghet, huvudvärk, yrsel och ostadighetskänsla. Barn kan också verka mindre aktiva än vanligt.
När ska du söka vård? Kontakta vården om symtomen är kraftiga, om personen inte kan behålla vätska i sig eller om ett spädbarn inte kissat på flera timmar. Vid misstanke om svår uttorkning bör du alltid kontakta vården eller ringa 1177 för rådgivning.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online