Körtelfeber är en akut infektion som orsakas av Epstein-Barr-viruset. Sjukdomen är mer allmänt känd som infektiös mononukleos och kallas ofta för "kyssjukan". Infektionen är relativt vanlig, eftersom många smittas via delade matredskap, genom att någon som bär på viruset nyser eller hostar på dem, eller genom överföring av viruset via saliv. Enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC kan upp till 50 procent av alla som bär på Epstein-Barr-viruset insjukna i körtelfeber. För att kunna ställa en säker diagnos krävs alltid en fysisk undersökning kompletterad med blodprov.
Läkaren kontrollerar om du visar tecken på körtelfeber genom att känna efter om dina lymfkörtlar, lever och mjälte är svullna. Ömma halsmandlar och samtidig halsflux är också vanliga tecken som tyder på körtelfeber. Om du har vita beläggningar i svalget tar läkaren ett prov med en bomullspinne. Provodlingen analyseras sedan för att bekräfta eventuell halsflux. Har du halsflux får du antibiotika utskrivet för att behandla den bakteriella infektionen. Andra typiska symtom på körtelfeber är kraftig trötthet, värk i kroppen, huvudvärk och måttlig feber.
Ett monospot-test är ett snabbprov där en liten mängd blod tas och analyseras för att avgöra om så kallade heterofila antikroppar finns i blodet. När kroppen angripits av Epstein-Barr-viruset svarar immunsystemet med att bilda just dessa antikroppar för att bekämpa infektionen. Monospot-testet kan påvisa antikropparna om en aktiv körtelfeberinfektion föreligger.
Lymfocyter är en typ av vita blodkroppar. När en infektion pågår i kroppen börjar vita blodkroppar produceras i större mängd som ett sätt att försvara kroppen mot smittan. Ett blodprov kan visa om ditt antal vita blodkroppar är förhöjt. Upptäcks en sådan avvikelse beaktas möjligheten av en körtelfeberinfektion tillsammans med övriga fynd.
Körtelfeber kan vara mycket påfrestande på grund av den långvariga tröttheten som ofta följer med sjukdomen. Tyvärr finns varken antivirala läkemedel eller vacciner som kan behandla eller förebygga körtelfeber. Den bästa behandlingen du kan ge dig själv är riklig vila. Enligt Mayo Clinic kan det ta upp till tre månader innan du helt återhämtat dig från infektionen. Det är därför viktigt att inte återgå till ansträngande aktiviteter för tidigt, eftersom det riskerar att förlänga sjukdomsförloppet.
Genom att vidta enkla förebyggande åtgärder minskar du risken att smitta andra. Lär barnen vikten av att täcka för munnen när de hostar och att vända bort ansiktet när de nyser. God handhygien är också viktig. Undvik att låta andra använda dina bestick och glas när du är smittad, och undvik kyssar på munnen under sjukdomstiden.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online