Sarkoidos – symtom, orsaker och behandling av lungsjukdomen

Sarkoidos är en sjukdom som orsakar bildning och tillväxt av små knutor av inflammatoriska celler, så kallade granulom. Lungorna är ett av de organ som oftast drabbas. En onormal aktivitet i immunförsvaret verkar vara den utlösande faktorn bakom sarkoidos, och sjukdomens påverkan varierar kraftigt från person till person. Ofta läker sjukdomen av sig själv, men vissa patienter kan ha symtom i flera år eller hela livet.

Vad är sarkoidos?

Granulomen som bildas vid sarkoidos kan störa organens normala funktion, särskilt om de uppstår i lungorna. Sjukdomen kan utvecklas gradvis över flera år eller dyka upp och försvinna snabbt. Detta gör diagnosen ibland svår, eftersom symtomen liknar andra lungsjukdomar.

Symtom

Vanliga tecken på sarkoidos inkluderar:

• Ihållande hosta
• Andningssvårigheter
• Trötthet och feber
• Viktminskning
• Små röda utslag på ansikte, armar och skinkor
• Röda, vattniga ögon
• Ledvärk i anklar, armbågar, handleder eller händer

Om du upplever flera av dessa symtom under en längre tid bör du kontakta läkare för undersökning.

Orsaker

Den exakta orsaken till sarkoidos har inte fastställts, men den beror troligen på ett felaktigt immunsvar mot ett gift, en medicin eller annat ämne som kommer in i kroppen via luftvägarna. De vita blodkropparna reagerar för kraftigt på dessa skadliga ämnen och utlöser inflammation.

En annan möjlig orsak är en genetisk benägenhet som aktiveras av något i miljön. Forskning kring detta samband pågår fortfarande.

Riskfaktorer

Vissa egenskaper tycks kopplas till utvecklingen av sarkoidos:

• Etnicitet: I USA drabbas afroamerikaner oftare än vita personer, och svarta kvinnor insjuknar dubbelt så ofta som svarta män.
• Härkomst: Personer med asiatiskt, tyskt, irländskt, puertoricanskt eller skandinaviskt ursprung har högre förekomst, vilket antyder ett etniskt eller geografiskt samband.
• Ålder: Risken är störst mellan 20 och 40 års ålder.

Komplikationer

Omkring två tredjedelar av alla med sarkoidos tillfrisknar utan bestående besvär. För den återstående tredjedelen kan flera komplikationer uppstå:

• Lungor: Beständiga ärrbildningar kan göra det svårt att andas.
• Ögon: Problem varierar från rodnad och tårbildning till allvarligare tillstånd som grön starr och blindhet.
• Hud och leder: Ömma röda knutor på smalbenen kan orsaka ledinflammation och svullnad.
• Övrigt: Infertilitet samt hjärt- och leverproblem kan förekomma. I sällsynta fall utvecklas facial paralysis (ansiktsförlamning) och andra nervproblem.

Behandling

Många behöver ingen behandling alls, eftersom sjukdomen ofta går över av sig själv. Om lungorna är påverkade brukar läkaren följa utvecklingen i tre till tolv månader och påbörja behandling om inflammationen inte förbättrats eller blivit värre.

Kortisonläkemedlet prednison efterliknar kroppens egna hormoner som minskar inflammation. Behandlingen kan behöva pågå i flera år, med lägsta möjliga dos på grund av risken för biverkningar som högt blodtryck, grå starr, diabetes, nedsatt immunförsvar och viktuppgång.

Om kortison inte är ett alternativ kan läkaren ordinera läkemedel som dämpar inflammation genom att undertrycka immunförsvaret, exempelvis metotrexat eller azatioprin.

När ska du söka vård?

Kontakta vården om du har ihållande hosta, andnöd eller ovanlig trötthet under mer än några veckor. Tidig diagnos ger bättre möjligheter att övervaka sjukdomen och undvika komplikationer.