En kvinna får diagnosen klimakterium (menopaus) om hon inte har haft mens på ett helt år. Klimakteriet innebär slutet på menstruationer och fertilitet och kan även utlösas kirurgiskt, till exempel om äggstockarna tas bort. De flesta kvinnor går igenom klimakteriet någon gång mellan 43 och 57 års ålder.
Perimenopausen är perioden som föregår menopausen och som kan pågå i upp till tio år. Under denna tid genomgår kvinnans kropp de hormonella förändringar som slutligen leder fram till klimakteriet.
Symtomen vid klimakteriet beror på de svängande hormonhalterna i kroppen, framför allt förändringarna i östrogen och progesteron. Fertiliteten minskar gradvis och mensen blir oregelbunden – ibland kortare, ibland längre. Kvinnor upplever både fysiska och känslomässiga symtom, som nedstämdhet, ångest, sömnproblem, trötthet och nedsatt libido. Samtidigt välkomnar många kvinnor klimakteriet: risken för oönskad graviditet är borta och de slipper bekymret kring mensen.
Kvinnor i klimakteriet kan få förändrade kolesterolvärden och löper högre risk för hjärtinfarkt än kvinnor före menopausen. Benmassan minskar också, vilket ökar risken för benskörhet (osteoporos). Dessutom tunnas slidväggarna ut och blygdläpparna krymper, vilket kan ge besvär med torrhet och obehag.
Precis som varje kvinnas mens är olika, upplever varje kvinna klimakteriet på sitt eget sätt. Vissa har stora besvär medan andra knappt märker av övergången. Vanligt är nedsatt sexlust, vaginal torrhet och smärtare samlag. Värmvallningar och nattsvetningar är också mycket vanliga. Den exakta orsaken till värmvallningar är okänd, men effekten är att kvinnan plötsligt blir obehagligt het, ofta rodnad och svettig. Även om en värmvallning är kortvarig kan den kännas starkt obehaglig. Många kvinnor vaknar på natten med genomsvettiga nattkläder, vilket ytterligare försämrar sömnen.
Ångest, nedstämdhet och irritabilitet är vanligt under denna livsperiod. Vissa kvinnor beskriver även koncentrationssvårigheter och en känsla av "dimma" i tankarna. Ofta sammanfaller klimakteriet med andra stora livsförändringar – barn som flyttar hemifrån, skilsmässa eller föräldrars död – vilket kan göra det svårt att avgöra vad som egentligen ligger bakom sämre mående. Därför söker många kvinnor stöd hos psykolog eller annan terapeut för att bearbeta de känslor som väcks.
Utöver livsstils- och familjeförändringar går många kvinnor upp i vikt under klimakteriet. Fettfördelningen kan förskjutas så att mer fett lagras runt midjan. Huden förändras och rynkor blir tydligare, och kvinnor som haft acne tidigare i livet kan drabbas av återkommande utbrott.
Det är viktigt att hålla regelbunden kontakt med vården under både perimenopausen och själva klimakteriet. Vårdpersonal kan hjälpa till med förebyggande hälsa – exempelvis kontroll av blodtryck, kolesterol och bentäthet – samt erbjuda behandling mot besvärliga symtom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online