
Njursten är ett av de mest smärtsamma medicinska tillstånden som finns och drabbar nästan tre miljoner människor varje år. Stenarna består av kemiska ämnen som stannar kvar i urinen och där bildar kristaller. När en sten väl har formats kan medicinsk behandling behövas för att hjälpa den att passera genom urinvägarna. Det positiva är att många typer av njursten kan förebyggas genom en kost med lågt innehåll av just de ämnen som orsakar stenbildningen.
Njursten delas in i olika kategorier beroende på vilket kemiskt ämne de huvudsakligen består av. Här går vi igenom de fem vanligaste typerna och vad du själv kan göra för att minska risken att drabbas.
Urinsyrastenar består av urinsyra, en avfallsprodukt från kroppens nedbrytning av puriner som utsöndras via urinen. När för mycket urinsyra stannar kvar i urinen börjar kristaller bildas, vilket med tiden kan leda till stenbildning. Personer med förhöjda nivåer av urinsyra i blodet, exempelvis de som lider av gikt, löper ökad risk för denna typ av njursten.
Urinsyrastenar kan ofta förebyggas genom att begränsa intaget av purinrika livsmedel. Det gäller framför allt rött kött, alkoholhaltiga drycker och rätter tillagade med jäst.
Oxalat är ett ämne som kristalliserar när det binder till kalcium. Dessa kristaller kan ansamlas i urinen och bilda kalciumoxalatstenar, den absolut vanligaste typen av njursten. Den bästa förebyggande åtgärden är en kost med lågt oxalatinnehåll.
Livsmedel med höga halter oxalat som bör undvikas inkluderar choklad, hallon, krusbär, grönsaksbönor, vaxbönor, spenat, persilja, aubergine, tappöl, nötter, rabarber, jordgubbar, sojaprodukter, sötpotatis och vetgroddar. Observera att begränsning av kalcium normalt inte behövs, om inte ett särskilt medicinskt tillstånd som gör att kroppen tar upp för mycket kalcium föreligger.
Kalciumfosfat uppstår när kalcium kombineras med en fosfatgrupp. När stora mängder kalciumfosfat utsöndras i urinen kan ämnet kristallisera och bilda stenar. Eftersom kalciumfosfat trivs i alkaliska miljöer kan kostjusteringar som syrar urinen vara effektiva.
Livsmedel som bidrar till att syra urinen, exempelvis tranbärsextrakt eller en kost rik på fullkorn, kan hjälpa till att förebygga ansamling av kalciumfosfat. Spannmål som innehåller kli är också bra, eftersom de binder kalcium redan innan det hinner koncentreras i njurarna.
Cystin är en aminosyra som ingår i proteiner. Cystinstenar är ovanligare än andra typer av njursten men kan uppstå när halterna av cystin i urinen blir för höga, ofta på grund av en ärftlig sjukdom.
Förebyggande koststrategier handlar främst om att göra urinen mer alkalisk, vilket kan uppnås genom ett ökat intag av citrat. Eftersom natrium ökar utsöndringen av cystin kan ett minskat saltintag dessutom bidra till att skydda mot denna typ av sten.
Struvitstenar kallas även infektionsstenar eftersom de uppstår till följd av en bakteriell infektion i urinvägarna. Struvit, som också benämns ammoniummagnesiumfosfat, kan kristallisera i urinen och bilda stora, smärtsamma stenar. Ämnet hänger samman med grampositiva bakterier, gramnegativa bakterier och jästsvampar.
Bakterieinfektionen som ligger bakom stenbildningen bör behandlas med antibiotika. Denna typ av sten kan dessutom förebyggas med ureashämmare, läkemedel som minskar mängden ammoniak i urinen.
Njursten kan alltså bestå av flera olika kemiska ämnen – urinsyra, kalciumoxalat, kalciumfosfat, cystin eller struvit. Vilken typ av sten du har avgör vilka koständringar och behandlingar som är mest effektiva. Kontakta alltid läkare om du misstänker att du har njursten, så att rätt diagnos och behandlingsplan kan upprättas.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online