
Kommer du ihåg den gamla barnramsan om att knäbenet sitter ihop med skenbenet? Knäbenet är i själva verket patellan, alltså knäskålen. När senan som förbinder knäskålen med skenbenet överbelastas eller skadas är resultatet ofta patellatendinit.
Tillståndet är vanligast hos idrottare vars sporter innebär frekventa hopp – basket, fotboll, tennis och volleyboll. Av den anledningen kallas patellatendinit ofta för "hopparknä". Bara under en sommar tvingades tennisstjärnan Rafael Nadal bryta Wimbledon på grund av just patellatendinit. Men vem som helst kan drabbas, oavsett hur ofta man hoppar.
Typiska tecken på patellatendinit är smärta och ömhet vid nedre delen av knäskålen, särskilt vid hopp, löpning eller trappgång. Smärtan börjar ofta i samband med fysisk aktivitet och kan förvärras gradvis om den inte behandlas.
Oavsett vilken behandlingsform du och din läkare väljer är det viktigt att ha realistiska förväntningar – behandlingen av patellatendinit är en lång process. Enligt Mayo Clinic kan återhämtningen ta några veckor eller månader om skadan inte är alltför svår, eller upp till ett år eller mer för de som genomgår kirurgi. För de flesta består behandlingen dock av mer konservativa åtgärder: sjukgymnastik, antiinflammatoriska läkemedel och vila.
Den konservativa behandlingen syftar till att minska belastningen på senan och därefter gradvis bygga upp dess styrka. Din läkare kan föreslå flera olika metoder:
Patellatendinit varar vanligtvis i flera veckor eller månader, och tålamod är avgörande för ett gott resultat.
Till skillnad från många andra skador vet läkarna faktiskt inte exakt vad som orsakar patellatendinit. De tror dock att en rad faktorer samverkar, bland annat:
Om de konservativa metoderna inte lindrar problemet kan din läkare rekommendera operation. Enligt Mayo Clinic finns det begränsad forskning om vilka kirurgiska tekniker som fungerar bäst vid patellatendinit, så valet av ingrepp beror till stor del på skadans karaktär samt kirurgens erfarenhet och preferenser. Operationen kan innebära att man reparerar bristningar i senan eller tar bort svårt skadade vävnadsdelar.
Utöver detta kan andra behandlingsalternativ prövas, exempelvis antiinflammatoriska läkemedel, stötvågsbehandling samt fortsatt sjukgymnastik för att återfå styrka och rörlighet i knät.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online