Hypofysen – en liten, ärtsstor körtel vid hjärnans bas – utsöndrar tillväxthormonet som gör att ett barn växer i längd. När körteln inte producerar tillräckligt med naturligt tillväxthormon når barnet inte sin normala längd. Kroppen utvecklas visserligen i rätt proportioner, men barnet blir troligen kortväxt. Underproduktion av tillväxthormon kan dessutom leda till andra komplikationer, framför allt en underutvecklad benmassa. Det är ofta de sociala nackdelarna med att vara kort som får föräldrar att överväga behandling med det syntetiska hormonet humant tillväxthormon (HGH) för sitt barn.
En onormal utveckling av hypofysen under fosterstadiet kan orsaka hypopituitarism, det vill säga tillväxthormonbrist. Skador på hypofysen till följd av trauma, exempelvis en huvudskada, sjukdom eller en tumör, kan göra att ett barn slutar växa i normal takt. Njursvikt, diabetes, aids, Turners syndrom och Prader-Willis syndrom är alla tillstånd som kan påverka hypofysens naturliga funktion. I vissa fall finns ingen känd orsak.
Enligt Human Growth Foundation bör ett barn som är lika långt som barn två eller flera år yngre, eller vars tillväxtkurva avviker från det normala, undersökas av läkare.
En detaljerad historik över barnets tillväxtmönster från födseln, eventuell familjehistorik med sen pubertet samt den medicinska bakgrunden går igenom. En röntgenundersökning av hand och handled kan beställas för att jämföra benutvecklingen med ålder och längdtillväxt. Ett blodprov kan hjälpa till att utesluta sjukdomar i sköldkörtel, mag-tarmkanal eller njurar som orsak till den långsammare tillväxten.
Under vård av en barnendokrinolog ges HGH under en period av två till fyra år, eller tills barnet har nått en normal längd. De två hormoner som oftast ges via injektion är somatrem eller somatropin.
HGH kan hjälpa barn att nå en normal längd. Den normala längden ligger för män på cirka 170–180 cm och för kvinnor på cirka 157–168 cm. Injektionerna ges tre till sju gånger per vecka. Tillväxten brukar bli synbar efter tre till fyra månaders behandling. Tillväxttakten minskar vanligtvis med tiden, men barnet fortsätter att växa. Föräldrar rapporterar ofta en minskning av barnets kroppsfett – ett mönster som normalt ses hos friskt utvecklade barn – samt en ökad aptit.
Komplikationer vid HGH-behandling inkluderar huvudvärk, förändrad hjärtfrekvens, öroninflammation, hörselproblem, yrsel, synproblem och nervositet. Läkare bör kontaktas så snart som möjligt om något av detta uppstår. Ovanliga komplikationer som också kräver omedelbar läkarvård är smärta eller svullnad vid injektionsstället, smärta i höft eller knä, halthet samt illamående och kräkningar.
Vanliga biverkningar är influensaliknande symtom, förstoppning, sömnsvårigheter, aptitlöshet, viktökning och tryck över bröstet.
Längd ses ofta som en fördel både socialt och inom idrotten, och det finns en pågående debatt om användningen av HGH hos barn som ligger i den kortare änden av det normala längdintervallet.
Risken för allvarliga komplikationer är reell. HGH i en kropp som redan producerar tillräckligt med naturligt tillväxthormon kan orsaka onormal tillväxt av hjärta, lungor och lever, åderförkalkning samt utveckling av diabetes eller högt blodtryck hos annars friska barn.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online