Hakmask är en av flera parasiter som kan använda däggdjur – oftast hundar, katter eller människor – som sin värd. En hakmaskinfektion kan vara ett mycket allvarligt tillstånd hos människor, särskilt hos barn. Infektionen orsakas av flera specifika faktorer, men den går som tur är att behandla effektivt strax efter diagnos.
En hakmask är en parasit – en organism som lever i eller på en annan organism (värden) och som ofta tillfogar värden fysisk skada. Hakmaskar är små, tunna maskar som hos däggdjur fäster vid tarmväggen och överlever genom att suga i sig blod. Medan många typer av hakmaskar bara infekterar och förökar sig i icke-mänskliga värdar finns det flera sorter som regelbundet smittar människor. Studier från amerikanska CDC visar att över en miljard människor världen över bär på hakmask.
Hakmaskägg förs ofta ut med avföringen från infekterade människor och djur ner på marken, där de kläcks till larver som kan tränga igenom huden. Den vanligaste smittvägen är därför kontakt med jord som innehåller hakmaskägg och larver. Det kan handla om att gå barfota på förorenad mark eller oavsiktligt få i sig infekterad jord via smutsiga händer – till exempel när barn med jordiga händer stoppar fingrarna i munnen.
En honhakmask kan lägga tusentals ägg per dag i en enda värds tarmkanal. Äggen lämnar värden med avföringen. När äggen kläckts och nått larvstadiet kan de penetrera huden på en ny värd och färdas via blodbanorna till lungorna. Där tar de sig in i alveolerna, varvid värden hostar upp dem och sväljer dem. Via matsmältningskanalen transporteras larverna sedan rakt ned till tarmen, där de fäster och växer till full mognad.
Hakmaskinfektion utgör ett särskilt stort problem för små barn, gravida kvinnor samt personer som är undernärda eller har ett försvagat immunförsvar. Eftersom hakmaskar lever av värdens blod leder en infektion ofta till omfattande blodförlust, vilket kan resultera i anemi (blodbrist) och allvarlig undernäring. Drabbade, framför allt barn, kan lida av svaghet och en betydande försenad utveckling.
Symtomen på hakmask varierar beroende på hur svår infektionen är. Ofta uppstår ett hudutslag där larverna trängt in i huden, men personer som bara bär på ett fåtal maskar kan vara helt symtomfria under en längre tid. Fortsätter dock infektionen obehandlad drabbas individen av diarré, nedsatt aptit, kraftig viktnedgång och anemi.
Två läkemedel används i första hand för att behandla hakmaskinfektion hos människor: albendazol och mebendazol. Båda tillhör gruppen bensimidazoler, läkemedel som verkar genom att störa hakmaskens normala funktion i kroppen. Den som drabbats av anemi till följd av infektionen kan dessutom behöva ta ferrosulfattabletter (jerntabletter) i minst tre månader för att återställa järnbalansen i blodet.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online