När sköldkörteln svullnar och blir förstorad talar man om struma. Det finns flera olika orsaker bakom detta tillstånd, och orsaken avgör vilken behandling som passar bäst. I den här artikeln går vi igenom de vanligaste orsakerna till struma och hur tillståndet kan hanteras.
De två vanligaste orsakerna till struma är autoimmuna tillstånd där kroppens egna antikroppar angriper sköldkörteln. Dessa tillstånd leder antingen till en över- eller underproduktion av sköldkörtelhormon, vilket i sin tur gör att körteln förstoras.
Hypotyreos uppstår när kroppen inte producerar tillräckligt med sköldkörtelhormon. Behandlingen består av läkemedel som krymper struman och reglerar hormonproduktionen.
Hyperthyreos orsakas av att kroppen producerar för mycket sköldkörtelhormon. Vid detta tillstånd används ofta radioaktivt jod för att krympa struman. Om behandlingen leder till hypotyreos får patienten därefter gå över på hormonersättande medicinering.
Jodbrist är en annan vanlig orsak till struma. Utan tillräckligt med jod fungerar inte sköldkörteln ordentligt och börjar växa för att kompensera. Om du lider av jodbrist kan kosttillskott vara ett bra alternativ om det inte finns tillräckligt med jodrika livsmedel i din kost, exempelvis fisk, skaldjur och joderat salt.
Ibland kan det uppstå en inflammation i sköldkörteln, så kallad tyreoidit. Om detta är orsaken till din struma kan receptfria smärtstillande medel som aspirin eller andra antiinflammatoriska läkemedel lindra besvären. I vissa fall kan kortisonbehandling behövas, vilket din läkare bedömer.
Om struman beror på knutor, noduler eller sköldkörtelcancer kan kirurgi vara bästa behandlingsalternativet. När läkemedel inte lyckas krympa eller eliminera struman kan hela sköldkörteln behöva tas bort. Efter en sådan operation krävs livslång hormonbehandling.
Om struman inte orsakar några problem och inte beror på någon underliggande sjukdom räcker det ofta med noggrann uppföljning. Oavsett vad som ligger bakom struman är regelbundna hälsokontroller hos din läkare alltid den bästa åtgärden. Läkaren kan då följa utvecklingen och ingripa i tid om tillståndet förändras.
Kontakta vården om du upptäcker en synlig svullnad i halsen, känner tryck mot luftstrupen, har svårt att svälja eller upplever symtom som trötthet, viktförändringar eller hjärtklappning. En tidig diagnos ökar möjligheterna till effektiv behandling och minskar risken för komplikationer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online