1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Hur du förebygger sepsis (blodförgiftning)

Sepsis, i vardagligt tal ofta kallad blodförgiftning, är ett allvarligt medicinskt tillstånd som uppstår när en infektion i kroppen helt kommer ur kontroll. Vanligtvis handlar det om en bakteriell infektion, men den kan även orsakas av virus eller svamp. Tillståndet – som även benämns SIRS (systemiskt inflammatoriskt responssyndrom) – är livshotande och kräver alltid omedelbar vård på sjukhus.

Sepsis kan visa sig på olika sätt

  • Svår sepsis innebär att ett eller flera organ börjar fungera sämre eller slutar fungera helt.
  • Septisk chock uppstår när blodtrycket sjunker snabbt och de livsviktiga organen inte längre får syrerikt blod, eftersom cirkulationssystemet sviktar.
  • Bakteriemi (septicemi) föreligger när själva infektionen sprider sig ut i blodbanan.

Det här behöver du

  • Kunskap om sepsis och dess symtom
  • En fast vårdkontakt eller husläkare
  • Möjlighet att få vård, exempelvis via försäkring eller egen betalningsförmåga

Instruktioner steg för steg

1. Känn till dina riskfaktorer

Vissa personer löper större risk att drabbas än andra. Riskgruppen inkluderar mycket små barn och äldre, personer med genetisk disposition samt personer med försvagat immunförsvar. Du hör också till riskgruppen om du vårdas på sjukhus, redan har en pågående infektion eller har fått en allvarlig skada, till exempel ett djupt sår eller skottskada.

2. Vet vilka infektioner som ofta utlöser sepsis

Sepsis uppstår när en infektion får fritt spelrum i kroppen. Vissa infektioner ökar risken mer än andra. De vanligaste utlösarna är urinvägsinfektioner, lunginflammation, bukinfektioner som blindtarmsinflammation eller bukhinneinflammation, infektioner i hjärnan eller ryggmärgen samt hudinfektioner – särskilt sådana som uppstår kring ingångsställen för katetrar och intravenösa dropp.

3. Gå på regelbundna läkarundersökningar

Låt undersöka dig regelbundet för att ta reda på om du har någon av riskfaktorerna eller är utsatt för vanliga utlösare. Tillhör du en riskgrupp bör du kontakta vården oftare än annars.

4. Ta antibiotika före operationer

Ska du genomgå en operation? Då blir du extra mottaglig för sepsis, eftersom kroppen lägger stor energi på läkningen och därmed blir mer sårbar för infektioner. Det öppna såret bidrar ytterligare till sårbarheten. Se därför till att din läkare startar antibiotikabehandling före ingreppet.

5. Byt katetrar och intravenösa nålar regelbundet

Infektioner kan uppstå kring de öppningar i huden som skapas för katetrar och dropp. Använder du någon av dessa måste bytena ske med jämna mellanrum för att minska risken för att bakterier tar sig in i kroppen.

6. Kontakta vården vid misstanke om infektion

Sök vård så snart du misstänker att du har någon form av infektion. Som tumregel kan feber över 38 grader tyda på infektion, liksom frossa eller andra allmänna sjukdomstecken. Alla infektioner behöver behandlas i tid så att de inte sprider sig och utvecklas till sepsis.

7. Sök akut vård direkt vid sepsissymtom

Åk till sjukhuset omedelbart om du får symtom som tyder på sepsis. Typiska tecken är hög feber, snabb puls, frossbrytningar, låg urinmängd, låg kroppstemperatur och hyperventilation. Det starkaste varningstecknet är förvirring eller delirium. Behandlas sepsis tidigt finns goda chanser att stoppa infektionen innan den når blodbanan.

När ska du ringa efter hjälp?

Ring 1177 för rådgivning vid lindrigare besvär eller osäkerhet. Vid allvarliga symtom som förvirring, andningssvårigheter eller snabbt försämrat allmäntillstånd – ring 112 direkt. Ju tidigare behandlingen sätts in, desto bättre är prognosen.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online