Stamning är en talstörning som kännetecknas av förlängda eller upprepade fraser, ord eller stavelser i talet. Ofta gör en person som stammar inte något ljud alls under vissa stavelser. Stamning är vanligt hos barn som håller på att lära sig tala, men det finns vissa tecken som tyder på att ett barn inte kommer att växa ifrån störningen på egen hand.
De typiska symtomen hos en person med stamning är upprepning av ord och stavelser samt svårigheter att komma igång med en fras, ett ord eller en mening. Talbesvären åtföljs ofta av fysiska tecken som muskelspänningar, snabba blinkningar och darrningar i munområdet.
En person som stammar upplever ofta så kallade blockeringar, vilket inträffar när munnen är öppen och formad för att uttala ett ord, men inget ljud kommer ut. Ett annat vanligt tecken är att utfyllnadsord – som "alltså" eller "eh" – upprepas gång på gång.
Den exakta orsaken till stamning är okänd, men flera faktorer har kopplats till störningen. Ett underliggande genetiskt problem kan ligga bakom, eftersom stamning tenderar att gå i familjer. I vissa fall kan stamning bero på ett neurologiskt problem där signalerna mellan nerverna och hjärnan inte fungerar korrekt. Stamning kan också uppstå till följd av en försenad språkutveckling.
Det är dessutom välkänt att stamning förvärras i situationer där personen är stressad, trött, känner sig osäker eller står under press.
För att diagnostisera stamning tar en logoped en medicinsk anamnes och ställer flera frågor som rör stamningen specifikt, till exempel när den uppstår och i vilka situationer den oftast förekommer. Svaren på dessa frågor är avgörande för den övergripande bedömningen av problemet.
En diagnos baseras vanligtvis på en kombination av flera faktorer. Det kan röra sig om en familjehistoria med stamning eller andra talstörningar, eller att stamningen har pågått i mer än sex månader. Föräldrars oro över barnets tal kan också vara en utlösande faktor för att en utredning inleds.
Idag finns det ingen bot mot stamning. I de flesta fall växer ett barn naturligt ifrån stamningen i senare skeden av språkutvecklingen. Om ett barn inte gör det kan logopedisk behandling hjälpa till att lära ut tekniker för självövervakning, kontroll och minskning av stamningen. Med tiden lär sig personen att tala med ett jämnare och flytande talmönster.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online