Enligt Endocrineweb har du vid 80 års ålder hela 90 procents risk att ha haft minst en sköldkörtelknuta någon gång under livet. Den stora majoriteten av dessa knutor är godartade, alltså inte cancerogena. Om en undersökning dock visar att knutan är "kall" – vilket innebär att den inte tar upp radioaktivt jod och saknar hormonproducerande aktivitet – finns det en viss risk att den är cancerogen. Genom att känna till symtomen på en kall sköldkörtelknuta kan du i tid upptäcka ett eventuellt problem.
Oftast är det enda verkliga symtomet på ett sköldkörtelproblem svullna, även kallade förstorade, lymfkörtlar. Ibland kan lymfkörtlarna vara så svullna att de syns när du tittar på dig själv i spegeln. I de flesta fall märker du dock inte att du har svullna lymfkörtlar eller en sköldkörtelknuta förrän läkaren upptäcker den vid en rutinundersökning. Svullnaden kan antingen uppstå gradvis eller växa snabbt över en kort tidsperiod.
Beroende på knutans storlek kan den börja trycka mot luftstrupen eller matstrupen, vilket kan leda till förändringar i vardagliga funktioner. Om knutan till exempel trycker mot matstrupen kan din förmåga att svälja begränsas. Trycker den mot luftstrupen kan du utveckla andningsbesvär – ofta känns det som att du försöker andas genom ett sugrör. Om knutan ligger mot en av stämbandens nerver kan heshet eller andra röstförändringar uppstå som inte går över. Knutan kan också irritera halsen så mycket att den orsakar en ihållande hosta som inte beror på förkylning. I dessa situationer kan smärta förekomma i nacken eller käken, och smärtan kan ibland stråla upp mot örat.
Ibland består sköldkörtelknutan av sköldkörtelceller som fungerar som själva körteln och producerar hormoner som kroppen inte behöver. Detta kan ge upphov till symtom på hypertyreos, alltså en överaktiv sköldkörtel. Typiska symtom är svettningar, irritabilitet, darriga händer, sömnsvårigheter och försvagade muskler. Du kan också äta som vanligt men ändå gå ner i vikt, och som kvinna kan dina menstruationer bli oregelbundna.
Kontakta läkare om du upptäcker en knöl på halsen, får svälj- eller andningssvårigheter eller märker andra ovanliga symtom. En läkare kan undersöka knutan med hjälp av bland annat ultraljud och finnålspunktion för att avgöra om den är godartad eller elakartad. En tidig upptäckt ökar möjligheterna till effektiv behandling och ett gott utfall.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online