En svullen sköldkörtel kan vara den första signalen på att en sköldkörtelsjukdom, i vissa fall till och med cancer, håller på att utvecklas. I de flesta fall leds dock inget allvarligt sjukdomsförlopp, eftersom läkarna idag har ett brett urval av behandlingsmetoder för att bevara körtelns hälsa.
Sköldkörteln sitter framtild på halsen, under struphuvudet, och ansvarar för produktionen och regleringen av kroppens hormoner. Den styr tempot i ämnesomsättningen och påverkar funktionen i i princip varje cell i kroppen. När något rubbas i körtelns arbete kan det därför få effekter på hela kroppen.
En svullen sköldkörtel kallas också för förstorad sköldkörtel eller struma, och är ett tecken på att en form av sköldkörtelsjukdom kan föreligga. Det uppstår ofta när sköldkörtelknutor – alltså en ansamling av celler inuti körteln – bildas och får sköldkörteln att svälla. Struma kan också bero på jodbrist, hormonella obalanser eller inflammation.
Enligt American Association of Clinical Endocrinologists är bildandet av sköldkörtelknutor det vanligaste endokrina problemet i USA. Endast cirka 5 procent av dessa knutor blir elakartade, det vill säga cancerogena. De kan vara antingen vätskefyllda (cystor) eller solida. Knutor är betydligt vanligare hos kvinnor än hos män, särskilt bland dem som är i eller närmar sig menopaus.
Sköldkörtelknutor ger vanligtvis inga symtom alls, och de flesta upptäcks av en slump i samband med en orelaterad undersökning, exempelvis en magnetkameraundersökning (MR) eller en ultraljudsundersökning av halsen. En svullen sköldkörtel märks oftast först när den har blivit så stor att den syns som en buktning på halsen eller kan kännas vid beröring. I vissa fall kan en kraftigt förstorad sköldkörtel också ge tryckkänsla, sväljbesvär eller en känsla av täthet i halsen.
En svullen sköldkörtel kan också tyda på hypertyreos (överaktiv sköldkörtel) eller hypotyroidism (underaktiv körtel). Vid hypertyreos produceras för mycket hormon, vilket kan ge symtom som hjärtklappning, viktnedgång, oro och svettningar. Vid hypotyroidism blir hormonproduktionen istället för låg, vilket ofta leder till trötthet, viktökning, nedstämdhet och frostkänslighet.
Enligt The Hormone Foundation kan en förstorad sköldkörtel dessutom väcka misstanke om Hashimotos sjukdom eller Graves sjukdom – två autoimmuna sjukdomar där immunförsvaret felaktigt angriper sköldkörteln. Hashimotos sjukdom leder oftast till hypotyroidism, medan Graves sjukdom vanligen orsakar hypertyreos.
Kontakta vården om du upptäcker en knöl eller svullnad på halsen, får svårt att svälja eller andas, eller drabbas av symtom som tyder på hormonrubbningar. Läkaren kan undersöka sköldkörteln genom fysisk kontroll, blodprov som mäter hormonvärdena, ultraljud samt i vissa fall en vävnadsprovtagning (finsnålsbiopsi). Med rätt utredning och behandling kan de flesta sköldkörteltillstånd hanteras väl.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online