1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Förhöjt TSH hos barn – orsaker, symtom och behandling

TSH (tyreoideastimulerande hormon) bildas i hypofysen och reglerar sköldkörtelns produktion av sköldkörtelhormoner. Hos nyfödda tas rutinmässigt blodprover för att mäta TSH-nivån, eftersom tidig upptäckt av sköldkörtelproblem är viktig för barnets utveckling. Ett avvikande provsvar ska alltid följas upp med nya tester innan någon diagnos ställs, så att rätt behandling kan ges i tid.

Vad betyder ett förhöjt TSH-värde?

Ett förhöjt TSH-värde visar oftast att hypofysen arbetar extra hårt för att stimulera en underaktiv sköldkörtel, ett tillstånd som kallas hypothyreos (låg ämnesomsättning). Vid hypertyreos (överaktiv sköldkörtel), till exempel vid Graves sjukdom, är TSH-värdet i stället ofta lågt eftersom kroppen redan producerar för mycket hormon. Oavsett vilket krävs upprepade prover och läkarbedömning för att fastställa vad som ligger bakom de onormala värdena.

Orsaker

De flesta sköldkörtelsjukdomar som drabbar vuxna kan även förekomma hos barn. Enligt Thyroid Foundation of Canada är Graves sjukdom den vanligaste orsaken till hypertyreos hos barn, och frekvensen ökar i takt med att tonåren närmar sig. Graves sjukdom är en autoimmun sjukdom som främst angriper sköldkörteln.

Vid autoimmuna sjukdomar bildar kroppens lymfocyter antikroppar som attackerar eller stimulerar olika vävnader. Vid Graves sjukdom binder antikropparna till sköldkörtelcellerna och driver dem till överproduktion av hormon, vilket leder till hypertyreos.

Förhöjda TSH-värden orsakas däremot oftast av andra faktorer, exempelvis Hashimotos tyreoidit (den vanligaste autoimmuna orsaken till hypothyreos), jodbrist eller medfödd sköldkörtelrubbning hos nyfödda.

Symtom

Symtomen vid hypertyreos hos barn inkluderar hjärtklappning, snabb puls även i vila, handskakningar eller darrningar, känsla av att vara obehagligt varm, överenergi samt nervositet och rastlöshet. Den ökade ämnesomsättningen kan också ge ökad aptet, irritabilitet, svårigheter att somna, sömnlöshet och utmattning. Även om symtomen är desamma som hos vuxna tenderar barn att klaga mindre på sina besvär, vilket gör att de lätt kan förbiseas.

Vid förhöjt TSH och nedsatt sköldkörtelfunktion ser bilden annorlunda ut: vanliga tecken är trötthet, viktuppgång, att barnet lätt fryser, förstoppning, torr hud och svårigheter att koncentrera sig.

Vem löper ökad risk?

Risken att drabbas av sköldkörtelsjukdom är större hos barn och familjer med ärftlig benägenhet, det vill säga om nära anhöriga har thyroidea­sjukdom. Även gravida, kvinnor som nyligen fött barn eller haft missfall löper ökad risk, liksom den som tidigare behandlats för hypertyreos eller haft provsvar med avvikande TSH-nivåer. Kom ihåg att ett enstaka förhöjt TSH-värde inte nödvändigtvis betyder att en sjukdom föreligger – men ihållande höga värden är en stark indikation och bör alltid utredas.

Varningstecken och komplikationer

Obehandlad Graves sjukdom kan leda till ögonkomplikationer, eftersom musklerna som styr ögonrörelserna kan förlora sin funktion. En gravid kvinna med Graves sjukdom kan överföra antikroppar till fostret, vilket ökar risken för missfall, prematur födsel och dödfödsel.

Ett annat allvarligt hot är den s.k. tyreotoxiska krisen – en plötslig och kraftig ökning av sköldkörtelaktiviteten. Tillståndet är livshotande och ger typiskt feber, frossa, svaghet, förvirring, psykotiska symtom och i värsta fall koma. Akut vård krävs omedelbart.

Behandling

Behandlingen av ihållande sköldkörtelrubbningar hos barn anpassas alltid efter orsak, svårighetsgrad och barnets ålder, och kan bara bedömas av läkare. Enligt Jeri R. Reid, MD, och Stephen F. Wheeler, MD, är målet med terapin "att korrigera det hypermetabola tillståndet med så få biverkningar och så låg förekomst av hypothyreos som möjligt". Behandlingen kan bestå av läkemedel som hämmar hormonproduktionen, radioaktivt jod eller i vissa fall kirurgi.

Ibland leder behandlingen av hypertyreos till hypothyreos, det vill säga en understimulerad sköldkörtel. Detta hanteras dock väl med daglig hormonbehandling i tablettform, som gör att barnet kan leva ett helt normalt liv.

När ska du söka vård?

Kontakta barnets vårdcentral eller barnläkare om ditt barn får symtom som tyder på sköldkörtelrubbning, eller om ett provsvar visat avvikande TSH-värden. Sök akut vård vid tecken på tyreotoxisk kris, exempelvis hög feber, mycket snabb hjärtrytm, kraftig förvirring eller medvetslöshet.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online