Behandling av överaktiv sköldkörtel (Graves sjukdom, toxisk knottrig struma, thyreoidit) individualiseras.
1. Tyreostatika (ATD)
- Metimazol (MMI): Första val (utom första trimestern graviditet). Hämmar tyroperoxidas. Dos 15–30 mg/dag, sedan tapering. Kontrollera B-status/levervärden (sällsynt agranulocytos, hepatotoxiskitet).
- Propyltiouracil (PTU): Föredras i första trimestern; hämmar också perifer T4→T3-konvertering. Högre hepatotoxiskitetsrisk.
2. Radioaktivt Jod (RAI, I-131)
- Ablaterar sköldkörtelsvävnad; definitivt. Kontraindicerat vid graviditet/amning.
- Kan förvärra Graves oftalmopati (ge steroider om moderat/allvarlig).
- Leads till hypotyreos → livslång levotyroxin.
3. Beta-blockers
- Propranolol, atenolol: kontrollerar takykardi, tremor, ångest medan ATD/RAI verkar.
4. Tyreoidektomi
- Total eller nära-total. Indikerad vid stor struma, kompressiva symtom, misstänkta knottor, graviditet (om ATD-ointolerans), eller patientpreferens.
- Risker: rekurrensnervskada, hypoparatyreoidism. Kräver erfaren kirurg.
5. Efter Ablation/Kirurgi
Levotyroxinersättning med uppföljning (TSH, fritt T4).
Valet beror på etiologi, allvarlighetsgrad, ålder, komorbiditet, graviditet och patientvärderingar. Delat beslutsfattande är avgörande.
