Så graderas spondylolistes – förstå Meyerdings gradindelning

Spondylolistes innebär att en kota glider framåt i förhållande till kotan under, oftast i ländryggen. Ordet kommer från grekiskan, där "spondylo" betyder kota och "listhesis" betyder glidning. Trots det krångliga namnet är tillståndet relativt enkelt att diagnostisera.

Ungefär fem procent av befolkningen drabbas. För de allra flesta krävs ingen eller endast minimal behandling, men över tid kan tillståndet orsaka smärta och i vissa fall till och med funktionsnedsättning.

Det du behöver

• Radiologens utlåtande

Instruktioner

1. Kontakta din läkare eller kiropraktor

Besök din husläkare eller kiropraktor och beskriv dina symtom. De kan variera från ett ovanligt klickande i ryggen till smärta i ben eller rygg. Ibland finns inga symtom alls, och glidningen upptäcks då slumpmässigt vid en röntgenundersökning som görs av en annan anledning.

2. Gör en bilddiagnostisk undersökning

Spondylolistes diagnostiseras med röntgen, datortomografi (CT) eller magnetresonanstomografi (MRI). Läkaren rekommenderar vilken undersökning som ger det tydligaste resultatet i just ditt fall.

3. Få en diagnos och diskutera dina alternativ

När diagnosen är ställd, diskutera behandlingsalternativen med läkaren. Be att få titta på bilderna tillsammans. Att se vad som händer inuti kroppen ger dig en bättre visuell förståelse för hur stor glidningen är.

4. Läs den skriftliga diagnosen

Glidningen graderas enligt Meyerdings gradindelningssystem (Meyerding Grading System). Föreställ dig ryggraden som en stapel servettringar. När en kota glider framåt över en annan mäts den exakta glidningen och klassificeras enligt följande:

• Grad 1: 1–24 procent av kotkroppen har glidit framåt
• Grad 2: 25–49 procent
• Grad 3: 50–74 procent
• Grad 4: 75–99 procent
• Grad 5: kotan har helt glidit ur led – detta kallas spondyloptos