1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Vilken typ av vävnad angrips vid mul- och klövsjuka?

Vilken typ av vävnad angrips vid mul- och klövsjuka?

Mul- och klövsjuka är en extremt smittsam virussjukdom som främst drabbar klövbärande husdjur som nötkreatur, grisar, får och getter. Sjukdomen sprids snabbt inom besättningar och kan få omfattande ekonomiska konsekvenser för jordbruket.

Epitelvävnaden är huvudmålet

Viruset som orsakar mul- och klövsjuka riktar sig framför allt mot epitelcellerna – alltså de celler som bygger upp hud och slemhinnor. Angreppet sker oftast i munhålans slemhinna, men även epitelvävnad på tungan, tandköttet, juvret och runt klövarna kan drabbas.

Sjukdomsförloppet börjar vanligtvis med hög feber och allmän sjukdomskänsla. Därefter bildas karakteristiska blåsor på de drabbade områdena, vilka så småningom brister och utvecklas till smärtsamma sår. Hos nötkreatur ses ofta kraftig salivering och svårigheter att äta, medan hälta är ett vanligt symtom när klövarna angripits.

Spridning och bekämpning

Viruset sprids lätt genom direktkontakt mellan djur samt via mjölk, kött, redskap, fordon och i viss utsträckning även genom luften över kortare avstånd. På grund av den höga smittsamheten hanteras utbrott ofta med strikta karantänregler, spårning av smittade djur och i vissa fall avlivning för att förhindra vidare spridning.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online