Svampar (Porifera) saknar äkta vävnader och organ. Deras strukturella integritet härrör från en extracellulär matris kallad mesohyl (eller mesoglea), en gelatinös kolagenös stomme besatt med olika celltyper.
Skelettelement
- Spongin: Ett skleroprotein (kolagenliknande) som bildar flexibla, nätverksliknande fibrer. Karaktäristiskt för Demospongiae (vanliga badsvampar).
- Kolagen: Typ IV kolagen i basallamina; fibrillära kolagener i mesohylen. Ger draghållfasthet.
- Spiklar: Mineraliserade strukturuniteter som ger rigiditet och rovarskydd.
- Kalkhaltiga: Kalkylkarbonat (aragonit/kalcit); klasser Calcarea, vissa Demospongiae.
- Kiselhaltiga: Kisel (hydrerat SiO₂); klasser Demospongiae, Hexactinellida (glassvampar).
Morfologier inkluderar monaxoner (styler, oxéer), triaxoner, tetraxoner och polyaxoner.
Funktionell integration
Mesohylen, med inbäddade spiklar och sponginfibrer, skapar ett poröst, lastbärande ramverk som upprätthåller kroppsformen, stöder det akvifera systemet (ostier → kanaler → oscula) och fäster celler (koanocyter, pinacocyter, arkeocyter). Inget äkta skelettsystem existerar; det är snarare ett komposit biomaterial.
