Kroppen kommunicerar ofta med oss genom signaler som vi kallar värk och smärta. Dessa signaler fungerar som varningar för befintliga problem eller besvär som håller på att utvecklas. Orsakerna till värk och smärta är i praktiken oändliga och kan uppstå var som helst i kroppen. Oförklarlig värk som varar i mer än tre dagar bör alltid undersökas av läkare. Det är viktigt att lyssna när kroppen talar.
Värk i muskler, ligament, senor, fascia och andra mjukdelar beror oftast på spänningar, överbelastning och skador. Ansträngande aktiviteter, som sport och träning, gör ofta att muskler och omgivande vävnader spänns, krampar och drabbas av spasmer. Massage och stretching hjälper till att lindra muskelvärk som orsakats av skada. Även vätskebrist kan ge upphov till värk i hela kroppen – undvik detta genom att dricka rikligt med vatten före, under och efter fysisk ansträngning.
Sjukdomar som influensa orsakar värk i hela kroppen. Celler som angripits av influensavirus producerar höga nivåer av proinflammatoriska cytokiner, vilket leder till kroppsvärk. Viruset orsakar även vävnadsskador genom att angripa nervändar, vilket ger upphov till allmän värk och smärta. Tillsammans med fria radikaler inducerar de proinflammatoriska cytokinerna en cellburen inflammation. Förhöjda cytokinnivåer kan också bero på degenerativa sjukdomar och en dålig kost, inte bara på infektioner.
Barn i åldrarna 3–5 år och 8–12 år upplever olika former av växtvärk, även om det är omtvistat huruvida bentillväxten faktiskt orsakar smärtan. Värk hos barn uppstår vanligtvis i musklerna snarare än i skelettet och svarar ofta bra på värme och massage. Diagnosen växtvärk ställs genom att utesluta andra möjliga orsaker. Om ett barn inte vill bli rört på grund av ökad smärta bör läkare kontaktas. Växtvärk inträffar sällan varje dag – sök därför vård om det gör det.
Det finns mer än 100 olika typer av artrit som orsakar smärta, inflammation och stelhet i lederna. De två största formerna är artros (föryngringsslitage) och reumatoid artrit. Artros ger en mer lokaliserad smärta som orsakas av slitage i lederna, medan reumatoid artrit angriper hela kroppen och ofta åtföljs av influensaliknande symtom. Orsaken till reumatoid artrit är okänd, men den misstänks ha en genetisk komponent och uppstår vanligtvis när immunsystemet inte fungerar som det ska. Andra sjukdomar, som lupus, orsakar också inflammation, svullnad och smärta. Vid lupus attackerar immunsystemet kroppens egna vävnader, vilket leder till trötthet, ledsmärta, feber och utslag.
Många medicinska behandlingar och läkemedel har allmänna biverkningar, bland annat kroppsvärk. Värk är exempelvis ett normalt svar på vaccinationer, som influensa- och stelkrampsvaccin. Behandlingar och mediciner, såsom akupressur och kemoterapi, kan ofta ge tillfällig värk i hela kroppen. Biverkningarna brukar avta när behandlingen eller medicineringen avslutas.
Kom ihåg: Långvarig eller oförklarlig värk bör alltid utredas av sjukvården för att utesluta allvarliga bakomliggande orsaker.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online